Detta har väl inte undgått någon - men vilken superdag i vinter-OS! Och jag har sett nästan allt (som den gode student jag inte är just nu)! Det enda jag inte såg var damcurlarna som gick till OS-final, men det kan jag leva med. Först OS-guld och -brons till Lindh och Fredriksson i sprinten, sedan Anjas båda suveräna åk fram till slalomguldet, sedan avancemanget till Sveriges första semifinal i OS-hockeyn på 12 år! Hoodiladi hoodiladi hoppsan vilken dag..., som de sjunger i Robin Hood.
* Björn Lindh. Vad lekande lätt det såg ut. Så överlägsen.
* Thobias Fredriksson. Egentligen ur form kämpar han till sig ett brons på ren järnvilja. Starkt.
* Anja Pärson. Pressen var stor. Desto skönare då när det gick vägen ändå. Visar att hon är mästerlig även på annat än att knäcka valnötter.
*Tre Kronor. Förståndig som jag är struntade jag i att se skitmatchen mot Slovakien igår (egentligen hade jag inget val, eftersom sambon fyllde år, men det var bara ett sammanträffande). Som jag sa efter den matchen, tror jag att det mest berodde på brist på motivation att de gjorde en Peja (underpresterade) - inte att de medvetet valde att förlora. Jag tycker på sätt och vis att det är lite roligt att Sverige för en gångs skull inte är dumärliga och hederliga. Det var ju en vinstlott att möta Schweiz idag!
Skadeglädje: Det gör inte ont att norrmännen misslyckats totalt i skidåkningen hittills. De behövde komma ner på jorden lite. Samma sak angående att komma ner på jorden gäller Kostelic.
Varför tror Facebook att jag är intresserad?
3 veckor sedan
2 kommentarer:
Hade du sett matchen hade du hållit med mig om läggmatch.
Skadeglädje är den enda sanna glädjen. *hoppar och skuttar*
Skicka en kommentar