måndag, februari 27, 2006

Patriotism

Har just haft en liten tokpatriotisk stund vid TV:n och sett Tre Kronor hyllas på Medborgarplatsen (Medis). Vet inte om tröttheten påverkade, men lite fuktig i ögonen blev jag faktiskt. Härligt att se glädjen!

En liten synpunkt bara: Till min förvåning presenterades inte spelarna en och en för att ta emot folkets jubel. Det hade varit på sin plats, tycker jag.

4 kommentarer:

Anonym sa...

fan , missade det på tv.

läste gt´s tokextraosbilaga idag och fick gåshud av guldsummeringen men hockeyn som grädde på moset.......det var allt ett hejdundrande os och en final utan dess like.....

Anonym sa...

tyckte att allting kändes väldigt hafsigt. tydligen hade inget av förbunden haft den blekaste tanke på att vi skulle vinna os och att vi i så fall skulle vilja fira våra hjältar som vanligt. Håller helt med dig, de borde presenterats en o en! Och de borde tvingat Sudden sjunga!

Thérèse sa...

Det är lustigt hur patriotisk man blir vid VM, EM, OS och när guldhjältar ska hyllas. Andra dagar som till exempel på nationaldagen känner jag mig inte så där överdrivet patriotisk

Cliff Hanger sa...

Thérèse - Nej, nationaldagen känns mest krystad. Inga starka känslor då eftersom vi inte har någon tydlig referent till varför vi ska vara glada då. Sveriges historia har ju varit relativt odramatisk på det hela taget i modern tid. Tydligare när något speciellt just hänt, som ett hockey-guld.