Telefonförsäljning som försäljningsform är hotad. Än så länge är dock inte eländet utrotat. Tills vidare bjussar jag på en skön story om en omild behandling av en telefonförsäljare. Läs och njut:
Det ringde en telefonförsäljare i morse. Han presenterade sig med för- och efternamn och vilket företag han arbetade för. Han ville sälja något telefonabonnemang. Jag sa att jag var upptagen och bad honom ringa upp lite senare. När han lagt på söker jag på hans namn på internet men hittar inget skoj, så jag ringer folkbokföringen istället och tar reda på hans adress och personnummer.
Två timmar senare ringer snubben igen. Det gällde tydligen något specialerbjudande från Tele2. Jag säger att jag tar erbjudandet. Då säger han att han kommer spela in på band ett muntligt avtal. Han börjar med att fråga mitt namn, varvid jag säger mitt namn. Sedan ska jag läsa upp mitt personnummer. Då läser jag upp försäljarens personnummer. Det blir lite tyst i luren några sekunder, men snart fortsätter han med avtalet. Till sist ska jag säga min adress och självklart säger jag då försäljarens adress. Det är tyst i luren i 10 sekunder innan jag säger "Då kopplar vi in dig så snart vi kan." Det är helt tyst i 10 sekunder innan försäljaren svarar med "Jag ska inte köpa något abonnemang?" "Kunde du inte sagt det tidigare?" frågar jag. "Onödigt att du slösar min tid så här." Återigen 10 sekunders tystnad och snabba andetag i luren hörs. Sedan hör man bara ett klick. Konstig snubbe.
Nu tillbringar jag resten av dan med att beställa massa saker i hans namn ur dagens reklamhäften som kom i morse. Hoppas han gillar sin prenumeration på utländska frimärken för endast 99 spänn i månaden.
---------------------------------------
Uppdaterat: Jag fick just ett anfall av politiskt korrekt blödighet. Egentligen tycker jag ju att man inte ska vara elak mot någon. Inte om de använder sig av schyssta och ärliga metoder (vilket dock inte alla telefonförsäljare gör). Men det är en bra story i vilket fall som helst, tycker jag.
söndag, mars 19, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
detta måste i särklass vara det elakaste någon utsatt en telenasare för.
10 poäng.
Jag tröttar ut de , det är humanare och roligare.
Min sambo brukar säja till försäljaren: Nu när jag har dig på tråden, är du intresserad av ett parti pälsmössor.
På dom bara, det är ett smutsigt krig men allt är tillåtet...
Haha, fan va grymt, i dubbel bemärkelse. Hoppas han är ett svin annars är det nästan lite synd om honom.
Okej, jag vill inte vara sån men.. Snubben i texten verkade inte använda några oschyssta eller oärliga metoder...?
Fyndigt. Funkar dock kanske ej på försäljare vid namn Anders Nilsson eller liknande.
Fy, vad taskigt! Vet du om att det i huvudsak är ungdomar som inte har någon möjlighet till "riktigt" arbete som jobbar som teleförsäljare? Vet du om att de har 65 kr i timmen (om de har tur)i grundlön? Vet du om att just stockholmare är de otrevligaste att ringa till? Nä, ge dig på dem som förtjänar det istället!
Anna och Carina - För det första vill jag förtydliga att det inte var jag som utförde denna kattens lek med råttan. För det andra, precis som jag skrev, tycker jag inte heller att det är schysst att vara elak mot schyssta försäljare. Historien förtäljer inte om just denna försäljare förtjänade denna omilda behandling. Kanske gjorde han det, kanske inte.
Haha. Mycket rolig historia. Jag jobbarjust nu på ett callcenter och har varit "jobbig telefonförsäljare" i ca ett år. Just nu svarar jag lyckligtvis bara på inkommande uppdrag (imorgon är min sista dag. jiho). I skrivande stund sitter 30 säljare och maler på om Bredbandsbolag och Vattenfall. Bra människor som inte alltid bemöts rätt. Men visst kan telefonförsäljare vara jobbiga, speciellt dom som inte lyssnar på ett nej. Jag hade blivit så otroligt förvånad om någon hade läst upp mina uppgifter i det muntliga avtal som ofta görs i handel med bredband och telefoni över telefon. Haha. Bra läsning!
Tänk att lägga ner så mycket extra tid på en telefonförsäljare.
Det humanaste för att spara tid och energi för bådas del är ju ett snabbt "nejtackjagärinteintresserad".
Men visst kan man ha sjuka fantasier om hur man skulle vilja hämnas ;-)
Maken jobbar som IT-ansvarig på ett callcenter. Han har läst en undersökning om vad det värsta är man kan göra mot en stackars telefonförsäljare. Absolut eländigast ska det tydligen vara att kunden upprepar allt som säljaren säger - som ett eko...
Vet ju själv hur det känns när ungarna leker härmleken. Vansinnigt knäckande.
Anna-Stina: Jag brukar faktiskt säga bara nejtackjagärinteintresserad. Fast vi har hemligt nummer, så det ringer bara företag som vi har beställt av tidigare, som DN.
Lallamen: Tack för tipset! Kul.
E - Skön självdistans du har. :-)
Skicka en kommentar