Har försökt lägga in minst ett blogginlägg om dagen. Men igår gick det bara inte. Var ute på VFU igen. Denna gång i en femteklass. Svårt att sätta fingret på exakt vad, men nånting med den dagen gjorde mig riktigt låg. Som med mycket annat var det en kombination av saker som påverkade mig negativt.
* Jag tycker inte om när jag inte har kontroll. När jag inte vet vad som förväntas av mig, vilka jag ska möta, hur jag ska bete mig, vad jag ska göra - då kan det bli jobbigt. Om man får ta itu med någon eller några av dessa faktorer i små doser kan det vara spännande på ett positivt sätt, men i stora doser blir det jobbigt.
* Jag vill inte vara dålig, eller känna att jag inte har den kontroll jag vill ha, på saker som är viktiga för mig. Detta är alltid väldigt påfrestande i t ex situationer då jag håller på att lära mig ett nytt jobb, vilket jag håller på med nu. En liten, insmygande osäkerhetskänsla växer snabbt till en oproportionerligt stor sådan känsla. Helst vill jag kunna allt och ha koll på allt från början för att känna mig trygg, vilket är omöjligt.
* Jag vill ha tydliga riktlinjer för att känna mig trygg. Jag är barnsligt rädd för att göra bort mig i situationer som känns viktiga och seriösa för mig (i mer avspända och privata sammanhang har jag inte alls lika många hämningar). Det hjälper inte att jag rent intellektuellt kan förstå att det är nyttigt att kasta sig ut på djupa vatten för att pröva sina vingar, för att använda en dubbel-metafor. Det känns jobbigt ändå.
* En annan faktor som påverkade mig negativt var att jag natten till igår endast sov fyra timmar. Inte bra inför prövningar.
Det sjuka är att det egentligen inte har varit några katastrofdagar idag och igår. Visst, några barn har varit småstökiga och uppkäftiga, men på det stora hela har jag blivit väl mottagen av både barnen och läraren. Det är bara det att jag ibland är så förbannat känslig. Jag blir smått irriterad på mig själv för att jag är det ibland. Små osäkerhetsmoment växer sig lätt stora, som jag skrivit om innan. Dessutom blir jag irriterad på mig själv att jag tar vissa saker så allvarligt och att jag har så höga krav på mig själv i vissa situationer. Varför blir jag så osäker och dödsallvarlig? Jag tror ju innnerst inne att jag är kompetent.
Skulle kunna skriva mycket mer, men jag tror att det räcker för nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Jag håller med: undviker gärna saker jag inte är bra på (eller helt enkelt inte har lärt mig än) bara för att slippa bristen av kontroll. Men man klarar det! Man kan såklart inte ha full kontroll på något man inte helt lärt sig. Hoppas det går bra!
det är verkligen hemskit att lära sig ett nytt jobb, och vara ny på en arbetsplats, även om det är praktik. Mindre kontroll är svårt att ha, samtidigt som man ska vara proffessionell. Lider med dig, hoppas det känns bättre!
Tack för stödet.
Har skrivit om det här på min blogg också, alltså den biten om att jag behöver ha kontroll! KONTROLL KONTROLL KONTROLL!!! så jag förstår verkligen vad du pratar om, har tyvärr ingen lösning åt dig :-(
Har också haft en totalt mongo och off dag, där saker liksom känts bara.. fel. Något med luften?
Det kan vara ruggigt att inte ha kontroll. Livet verkar vara fullt av tillfällen när man måste glömma att allt "ska" följa en viss plan, det mesta ändras..hela livet ändras ibland..svårt.
Det du skriver är nästan på pricken det vi skrivit i skolan om hur det är att drabbas av demens.
Men känslorna är nog ganska generella och de kommer och går i livet, vilket det inte gör hos personer som drabbats av demens. Inte så uppmuntrande kommentar det här.
När man arbetar med andra människor, t ex som lärare, är det omöjligt att ha kontroll. Situationen kommer ofta att utveckla sig på ett sätt som man inte kunde förutse, eftersom den mänskliga faktorn innebär just det.
Själv är jag också ett kontrollfreak, så jag vet vad du menar.
Konsten är att kunna ta ett steg tillbaka och begrunda situationen. Okej, nu är det såhär - hur kan jag ta tag i det hela från en ny utgångspunkt? Att känna sig trygg i det kräver erfarenhet och självkänsla. Något som man har chansen att börja träna upp just under VFU:n, med betoning på börja :-)
Var inte hård mot dig själv, ingen annan dömer dig :-)
jag håller med anna-stina, lärarjobbet är nya situationer o beslut o upplevelser oavbrutet som är svåra att förutse. dessutom är lärarens roll något unik eftersom man hela tiden alltid alltid är utsatt för kritisk granskning. det ligger dessvärre i yrket att konstant ligga under luppen, o få veta det. det går inte att ha kontroll o det går inte att göra alla glada, man får bar autveckla inre kompass så att kritiken blir bränsle istället för hinder.
lycka till.
Jag förstår att yrket innebär att det hela tiden uppstår situationer som man inte har kontroll över. Men med en viss rutin har man förhoppningsvis skaffat sig en sådan trygghet i sin yrkesroll att man känner att man har kontroll på de flesta situationer som kan uppstå. Dit är det fortfarande en bra bit att gå för mig. Tack för era kommentarer.
Skicka en kommentar