Toalettbekymmer

Stockholms Universitet är ett lurigt ställe på flera sätt. Ett av dem som inte uppmärksammats är den skenbara funktionalism som utmärker detta 70-talskomplex. Jag tänker självklart på den illmariga placeringen av toaletterna. Södra huset är som synes på denna bild uppdelad på A-, B-, C-, D-, E- och F-husen. Alla husen är vardera målade invändigt med sin egna speciella, groteska 70-talsfärg. Fult ja, men funktionellt är det och ett exempel av flera på funktionalistiska finesser som gör det lätt att hitta på universitetet. I närheten av varje "bokstavshus" trappa finns på samma plan herr- och damtoaletter efter ett symmetriskt, orienteringsvänligt mönster. So far so good. Det illmariga ligger i den falska trygghet som funktionalismen vaggar in den intet ont anande studenten i när han eller hon, med huvudet sprängande av akademiska (nåja) tankar och urinblåsan eller tarmarna sprängfyllda av... ja, ni vet vad, rusar mot toaletten. Tryggheten är falsk, eftersom det i vissa bokstavshus är herrtoaletten som ligger till vänster och damtoaletten till höger, medan placeringen i andra bokstavshus är tvärtom! Därför var jag bara sekunder ifrån att storma in på fel toalett idag. Det hade väl i och för sig inte åsamkat mig något större lidande om jag hade gått fel, men som den empatiska person jag är, tänker jag förstås på mina mer känsliga medstudenter och reagerar starkt å deras vägnar.

Sedan finns det förstås folk i andra änden av skalan, som tänker tvärtom. Jag tänker närmast på de unga damer på visbykrogen i somras som tröttnade på kön till damtoan och helt sonika gick in till herrarnas, drog ner byxorna och satte sig fnittrande i pissrännan. Det åsamkade inte mig något större lidande heller.