När jag sommarjobbade på Posten som vaktmästare hörde jag alldeles för ofta kassörskorna säga något i stil med detta:
"...då får du femtioen krona tillbaka av mig."
Grrr... För det första: Det heter för bövelen inte femtioen krona! Är kronorna femtioen stycken är de i plural och då säger man kronor. Det spelar ingen roll att femtioen slutar på en - det är ändå plural. För det andra: Bara för att du jobbar på posten och för tillfället representerar företaget är det inte dina pengar som du delar ut. Säg därför inte av mig. I detta fall är dock min synpunkt en ren smaksak, det ska erkännas. Av samma anledning tycker jag att det känns lite fel när gamarna frågar t.ex. hur mycket vill du ha till Nacka Forum? Det är ju inte jag som vill ha betalt, det är min arbetsgivare. Hur mycket jag tar betalt har inget att göra med hur mycket jag VILL ta betalt. Jag gör bara mitt jobb. När jag ändå är i farten med gamrepliker - detta var en rätt vanlig replik: "Jag ska bara åka en station" (i vädjande tonfall, underförstått: kan inte jag få åka gratis?). Om du tycker att det är så kort bit och att det inte är värt att betala för, varför promenerar du då inte i stället? (Om man är rörelsehindrad är man undantagen).
I fallet med singularböjningen av "krona" är det däremot inte fråga om någon smaksak - där är det bara helt uppåt väggarna fel. Visst, jag förstår att man inte kan ställa samma krav på talspråk som på skriftspråk. Men på Posten hade dessa repliker satts i system och det störde mig. Repliker som den här ovanför hörde jag för så länge sedan som 1998. Fatta vilket ärr detta måste ha satt i min finkänsliga wannabe-svensklärare-själ (förvisso troligtvis inte ett ord som så många svensklärare skulle använda), eftersom jag fortfarande kommer ihåg det och känner mig tvungen att bearbeta detta traumatiska minne här på bloggen... Fler liknande språkliga tokigheter med singular och plural hittar du här.
Vaktmästare är för övrigt en titel som verkligen kan betyda det mesta. Jag har haft den titeln till tre väldigt olika jobb under korta perioder. På Posten handlade det om att sortera och på andra sätt hantera brev och paket. På Gröna Lund var jag också vaktmästare, men där handlade det om att köra Nyckelpigan, Cirkuskarusellen och Popexpressen och att vara grindvakt på Leklandet. På hotell Royal Viking handlade det bl.a. om att vara lite småhändig och att vara piccolo (där slutade jag under upplärningsperioden).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
16 kommentarer:
jag kanske har tjatat detta förut: jag blir skitirriterad när kommentatorerna använder "passet" istället för passEN. Det är så fult!
(det är ishockey jag pratar om)
Kan det ha varit så att "krona"personen var ryska? I ryskan ändras ändelsen beroende på om det är ett nummer som slutar på 1-5 (tex 11, 65) eller 6-9 (tex 56, 77)... lite jobbigt.
ögon! jag ser ögon! coolt :)
Anna - Jag håller fullständigt med. Det enda ord som jag på rak arm kan komma på som både kan vara ett-ord och en-ord är "poäng". Men det finns säkert flera. När vi ändå är inne i sportens värld är en annan felsägning som många gör att de säger "i halvlek" när de syftar på i halvtid. Dessa begrepp har ju helt olika betydelse. En annan grej som folk ofta säger eller skriver fel med är "fanset" när de pratar om ett fan (t.ex. ett bajenfan) i bestämd form, singular. "Fans" är obestämd form plural och "fansen" är bestämd form, plural. Jag är inte helt säker på om det ska vara "fanet" i bestämd form, singular, men jag är i alla fall säker på att det inte ska vara "fanset".
Sofia - Intressant idé, men ingen av kassörskorna var rysk. Hur kommer det sig att du kan ryska btw?
Något jag stör mig på är inblandingen av engelska ord i svenskan. Fast jag är nog inte felfri på den punkten själv.
Kul med gamhistorier förresten , har du fler på lager fram med dom!
Detta har inget med singular och plural att göra, men jag stör mig alltid på när ett meddelande avslutas med “Vi syns”. – Det tror fan vi syns!
Förresten jag flyttade upp din länk som du gjorde smygreklam för i kommentaren om guldkort på min blogg. Den ligger i inlägget om guldkort nu
Thérèse - Nej, vem 17 är felfri. Men jag tycker att man kan få gnälla lite ändå. Det kan vara riktigt kul med gnäll ibland, tänker närmast på bloggare som Mikebike, Stefan, Argaste och på stå-upparen Magnus Betnér, även om det finns många fler exempel. Inte alls omöjligt att det kommer fler gamhistorier i framtiden. Redaktionen för Tankar om stort och smått har noterat ditt önskemål. ;-) Alltid kul att bli länkad till. :-)
Japaneseviking - Det där otyget har jag också reflekterat över. Om sanningen ska fram har man nog syndat lite själv med det också. Jag skyller på att det är en s.k. lexikaliserad fras, precis som "lägga rabarber på" eller "kasta ett öga" på någonting. I dessa fall är det underförstått att man inte har för avsikt att bokstavligen göra det man säger. Vad som är en lexikaliserad fras och vad som bara är dålig svenska är dock inte alltid helt klart.
Jag tror att dom tyckte att det på något sätt lät lite mer artigt att säga så. Lite som att nia folk. För övrigt fick jag lite komlex, nu när du aavslöjat att du är en svensklärar-wannabe. Här gäller det att stava rätt hädanefter (hedanefter? vad heter det? Plötsligt ser båda fel ut... hjälp!)
Jag har läst ryska på gymnasiet sen i höstas så man kan väl inte riktigt säga attt jag kan ryska, men lite... Det är ju pga det som det bär av till Kiev imorgon!
Lisa - Det kan nog vara så att de ville få det att låta mer personligt och därmed trevligare. Du kan vara lugn, den jag mest sätter press på genom att skriva att jag är en svensklärar-wannabe är nog mig själv. Fast jag tycker inte att det alltid behöver vara så perfekt. Ofta skriver man också sämre än man egentligen kan, bara för att man inte jobbar så mycket på texten. Kvalitén på en text är alltså inte en exakt värdemätare på någons kapacitet som skribent.
Sofia - Ja, det finns väl inget språk som heter ukrainska? Eller? Är ryska förstaspråk i Ukraina?
...och det stavas "hädanefter".
jag har en hang up som jag fryser på...*skön svenska*
nåväl.. men de som säger punkt och slut... det finns inget och brukar jag då påpeka. Blir alltid bemött som om det är jag som har huvudet under armen.
ang vaktmästeriet...sheez du skulle vart med när jag vaktmästade på patenbyrå...maken till efterblivna akademiker har jag till dags dato inte mött. Förstår du att jag fick skruva i lampa till deras bordslampor. Det kom mail till mig med den begäran. Det kanske hade med hierarkier att göra vad vet jag... men skulle jag möta ngn av dem på gatan idag vette fan om jag inte skulle skalla dem for old times sake;)
Stefan - Jag är i o f s en grymt ohändig akademiker, men byta glödlampa brukar jag faktiskt klara av att göra. Alltså stöder jag dig om du känner för att skalla dem. :-)
"Punkt och slut" - vansinne!
Ukrainska finns. Det är ganska likt ryska, ungefär som svenska och danska skulle jag tro, med ett par bokstäver som skiljer och så. Men i Ukraina kan alla båda ryska och ukrainska eftersom man lär sig ryska i skolan. Många använder inte ens Ukrainskan i vardagen eftersom dom känner sig mer ryska än ukrainska. Vissa blandar sprken lite beroende på vem dom pratar med etc. Men Ukrainska är det officiella förstaspråket.
Skicka en kommentar