Bildekaler

Ofta är bildekaler manschauvinistiska, allmänt plumpa eller på något annat sätt icke rumsrena. Till exempel här kan du hitta riktiga lågvattenmärken, men också några få guldkorn för oss som har lite halvlåg humor.

En gammal personlig favorit för mig är den dekal som en f.d. kollega hade på sin bil. Den hade den slagfärdiga uppmaningen "Gillar du stora rattar? Kör buss!".

Har du sett någon rolig eller på annat sätt bra bildekal? Du kanske t.o.m. har en själv? Berätta!

Själv har jag ingen bildekal, och kommer nog aldrig att skaffa det heller. För mig känns det lite b med dekal på bilen, hur bra den än är.

Stefan förstår

Stefan är en underbart generös och insiktsfull människa.

Skräpstämplade förlovningsringar?

Min förlovningsring är skräp. Nej, det är den förstås inte. Min ring och Ms. Hangers ring har vi inte hittat i något kinderägg, inte i något Happy Meal, och inte heller i någon tuggumiautomat eller dylikt. Vi har inte heller vunnit dem på "Vinst varje gång"-fiskdammen på Gröna Lund. De är köpta i en riktig guldaffär och ska ha 18 karat enligt märkningen i ringen och enligt personalen i guldaffären. Men en annan stämpel ger inte samma intryck av kvalitet, nämligen BÖS-stämpeln som jag nyligen upptäckte i ringen. Nu fattar ni i sydvästra Sverige vad jag menar, medan alla ni andra undrar vad fasen jag dillar om, eller hur? Det är nämligen så att i Västergötland (och kanske andra delar av landet också) betyder bös ungefär skräp, så vitt jag har förstått. Min västgötska sambo använder det ibland och det är från henne jag har lärt mig detta vackra ord. Ursprungsbetydelsen för bös ska tydligen vara en synonym för fickludd (det är klart att ett sådant frekvent använt och viktigt ord måste ha en synonym...eller varför bara en - hitta på fler!). Men jag har också fått förklarat för mig och genom empiri i främmande dialektområden förstått att bös kan stå för lite allt möjligt. Översatt till engelska blir det ungefär stuff. Börjar ni fatta? Här kan ni också se hur en go´ blogg-gubbe i Götet har nyttjat detta fantastiskt användbara ord.

Hur kommer det sig då att min ring är BÖS-märkt, egentligen? Jo, den nyktra och sansade förklaringen är förstås att det är någon sorts kvalitetsstämpel... tror jag. Jag hittade nämligen inget helt övertygande stöd för denna teori när jag googlade i ämnet. Ringarna kanske bara är bös trots allt (även om jag ändå inte tror det). Men som tur är, är ringarna bara världsliga symboler för vår förlovning. Själva förlovningen är 100 % äkta och kvalitetsstämplad - i våra hjärtan.

Bajen är bäst i år

Jag kunde knappt ha skrivit det bättre själv: Bajen bäst i år

Men Bajen är i och för sig alltid bäst. Det kanske du fattar när du läser här.

Förresten, du som vill att allsvenskan ska avgöras på planen i stället för av brottsliga individer på läktarna och av aikare i slutna styrelserum, du ska skriva på här.

Cliff Hanger från A till Ö

Jag fick denna alfabetsutmaning av Artur.

A is for age:
Närmare 30. Känns helt surrealistiskt. Dock fortfarande en 2:a först i ålderssiffran.

B is for booze of choice:
Sedan några år tillbaka får alkoholhaltiga drycker även smaka gott också, inte bara vara något man blir full av. Därför går snapsar och häxor bort. Annars rinner det mesta ner. Ett bra rödvin är gott.

C is for career:
Jag vill passa på att be alla skattebetalare om ursäkt här. 16 års studier för att jobba som bussförare känns lite överdrivet. Men jag ska ta nya friska tag om karriären...någon gång, måste bara tröttna lite mer på att köra buss först. Just nu känns det rätt bekvämt (på vissa sätt, på andra sätt är det inte bekvämt).

D is for your dad’s name:
Kalle. R.I.P.

E is for essential items to bring to a party:
Ballonger till ballongdansen.

F is for favourite song at the moment:
Jag tar två: Scissor Sisters: I don´t feel like dancin´ och Justin Timberlake (det trodde jag aldrig): Sexyback

G is for favourite game:
Rappakalja.

H is for home town:
Stockholm. Närmare bestämt söder om Söder.

I is for instruments you play:
Numera inget förutom bil- och busstuta. Men jag var en pianotalang mellan 7 och 11 års ålder.

J is for jam or jelly you like:
Kattjamande och svartvinbärsgelé.

K is for kids:
Nej, inte så vitt jag vet i alla fall.

L is for living arrangements:
På slottet (jo, det kallas så) med den oäkta fru Hanger.

M is for mother’s name:
Morsan.

N is for name of your crush:
Bionda.

O is for overnight hospital stays:
Opererade blindtarmen samma dag som vi skulle ha åkt till Italien när jag var 14 år. Men det blev en ny video och videokamera i stället för pengarna vi fick tillbaka på avbeställningsskyddet och det var ju också bra.

P is for phobias:
Skolredovisningar och diverse åkattraktioner på tivolin kan kännas obehagliga, men de är inte alltid omöjliga att ta sig an.

Q is for quotes you like:
Det finns ju många bra, men ett jag hittade nyligen var "When I give food to the poor, they call me a saint. When I ask why the poor have no food, they call me a communist" (Dom Helder Camara). Ett annat bra citat är "Skit i tabellen, Bajen e bäst ändå" (okänd tänkare).

R is for relationship that lasted the longest:
Det nuvarande med Bionda. Två år och två månader hittills.

S is for sartorial style:
Bajenkläder, Homer Simpson-strumpor och orangea tofflor.

T is for time you wake up:
Ja, i morse var det 04.30, det är en rätt normal tid för mig. Men jag kommer nog aldrig helt vänja mig vid det. Borde sova siesta nu i stället för att fåna mig med den här listan.

U is for underwear:
String-läderkalsonger. Nä, skämt åsido, det är ett par boxers. Vill i sammanhanget passa på att hylla den förmodligen enda av Djurgårdens egna produkter som jag gillar: Kalsongerna med djurgårdsfansens ramsa "Full fart framåt" (framtill) och "Håll tätt bakåt" (på röven).

V is for vegetables you love:
Här måste jag härma Artur: Meloner (det är väl egentligen en "fruit" snarare än en "vegetable", men vaffan).

W is for weekend plans:
Lajja med Agip och spela innebandy.

X is for x-rays you’ve had:
Blindtarmen, bruten höger handled (ja, jag vet vad ni tänker, men det berodde inte på det, det var en fotboll som tog olyckligt), vänster stortå (för två år sedan stukade jag den först åt ena hållet när jag spelade barfotafotboll, men inte värre än att jag fortsatte spela. Tio minuter senare stukade jag samma tå åt andra hållet. Det gör fortfarande ont ibland). Tänderna har man också röntgat några gånger, men dem har det inte varit någon större fara med.

Y is for yummy food you make:
Haha...jag är en jäkel på att mikra Dafgårdare! Men jag kan faktiskt laga en anständig middag med kycklingfilé, wokgrönsaker och ris också.

Z is for zodiac sign:
Vädur. Det trivs jag bra med. Tycker att det stämmer in ganska bra också.

Å är åt dem du vill skicka listan vidare till:
Det vore ju väldigt roligt om Argaste, Marij, Skogan, Stefan, Couch-Kitten, El Pedro, Nyaga, Sir Realistic, Sofia, El Pedro, Thérèse, Pash, Emma, Studiomannen, Suratanten, Kristian L, Städtanten, 70-talsper, Barajagjohanna, Mad man, Mosstrollet, Lisa (alla dessa finns i länklistan till höger)...ja ALLA gjorde denna lista. Även ni som jag inte nämnde (känn er inte bortglömda, det blir så många att nämna om jag skulle nämna ALLA) får gärna göra den.

Ä är för älsklingstrend:
Jag är emot trender. Det är larvigt. Jag gillar tidlösa plagg på mig själv (och då menar jag inte bara de kläder som jag nämnde här ovanför) och på andra gillar jag plagg från olika trend-eror. Jo förresten, en trend jag gillar är när det är trendigt med djupa dekolletage.

Ö är för en önskan just nu:
Att säljaren accepterar vårt bud på den där bostadsrätten. Och att jag kunde skruva tillbaka tiden och hinna med att äta något och sova en stund innan det är dags att gå tillbaka till jobbet.

Skriv på om du tycker att allsvenskan ska avgöras på planen

För två veckor sedan hade vi celebert besök på Söderstadion. Brasiliens fotbollslandslag med Ronaldinho i spetsen tränade inför fotbollslandskampen mot Ecuador. Av rapporterna att döma trivdes de bra i Bajenborgen och det rådde en lekfull stämning. Det måste självklart berott på att de kände att sambastämningen satt i väggarna. Den svenska läktarkulturen fick nämligen ett helt nytt inslag i början på 80-talet då sambaorkestern Hägersten Hot Heaven tog med sig sambainstrumenten (bland annat en elgitarr!) in på arenan. Bajen Fans förste ordförande, Stefan Magnusson, beskriver på Hammarbys hemsida den sambastämning som rådde:

1982 skulle komma att bli ett bra år för både Uffe Eriksson och Hammarby. Under nya tränaren Bengt Persson lirade Bajen en underbar och underhållande fotboll som fick både publik och journalister att häpna. På läktarna var man lika underhållande. Hägersten Hot Heaven spelade samba och klacken sjöng med. Det var helt enkelt garanterad underhållning om man gick på Söderstadion. Eller som Arne Hegerfors uttryckte det: "Med det här spelet skulle Hammarby kunna uppträda i folkparkerna".

Idag finns inte längre Hägersten Hot Heaven med i klacken och ett bra resultat värderas nog hos de flesta i dagens klack högre än en tunnel i eget straffområde. Men lirare som t.ex. Kennedy Bakircioglu, Erkan Zengin och den i mitt tycke underskattade "Samba-Erik" Johansson har bevarat en del av sambakänslan i Hammarby, som också lever vidare i själen hos många bajare, även om den inte alltid tar sig uttryck i regelrätt sambamusik. Det är heller ingen slump att det av Hammarby arrangerade motionsloppet Midnattsloppet (10 km, som jag sprungit på 50 minuter) brukar (brukade?) ha sambadansare med som underhållning vid sidan av.

Här är ett härligt klipp från ett derby när "Samba-Erik" bjuder djurgårdens Abgar Barsom på en förnedrande svängom (lyssna även på kommentatorerna):



Sambakänslan över Hammarby fick sig dock en törn i samband med läktarskandalen i slutet av augusti i år då några huliganer som, lindrigt uttryckt, inte anknytit till Bajens läktartradition, fick psykbryt och tvingade domaren att avbryta matchen. Detta skadade inte bara Hammarbys anseende utan resulterade även i böter och poängavdrag.

Många krafttag har dock tagits för att reparera Hammarbys anseende och ekonomi. Bland annat har Hammarby identifierat 27 huliganer, varav 26 nu portats från Söderstadion (en som var minderårig undantas). En insamling för att täcka böterna som Hammarby fick har också startats på initiativ av äkta bajensupportrar.

Någonting som däremot verkar svårare att reparera är det orättvisa poängavdrag som Hammarby drabbades av. Jag kan förstå att man bötfäller Hammarby för att folk kunde ta in så mycket raketer på läktarna. Men det är orättvist att ge Hammarby poängavdag för det som hände. Som Peter Wennman skriver: Ge fan i den allsvenska tabellen! De poäng som spelarna svettats för och kämpat till sig ska inte kunna tas ifrån dem för att några förvirrade personer får för sig att förstöra. Om jag har en fest där några börjar slåss, är det då jag som ska straffas?

När Brasilien för två veckor sedan spelade mot Ecuador var det flera personer som sprang in på planen. Är det någon som tycker att Brasilien eller Ecuador ska drabbas av poängavdrag i nästa VM-kval eller få böter för det? Eller ska Svenska Fotbollförbundet, som var de som stod för säkerheten, straffa sig själva? Den gamle aikaren, fotbollförbundets generalsekreterare Sune Hellströmmer, säger i en DN-intervju att han "anser inte att man kan göra någon skillnad på om fansen visar sig ha en fredlig avsikt.
- Det här går inte att acceptera. Vi måste behandla det här som alla andra fall när folk springer in på planen. Vi kan ju inte veta om personerna har helt andra avsikter" Lite senare i intervjun, på frågan om händelsen på Råsunda (där Brasilien-Ecuador spelades) kan jämföras med till exempel derbykravallerna på Söderstadion, gör Hellströmmer en otrolig logisk kullerbytta:
- Den jämförelsen är helt fel. Det var ju en ordningsstörning med ett helt annat syfte, säger Hellströmer.

Det sista hoppet för att reparera Hammarbys orättfärdiga poängavdrag finns i överklagan till Riksidrottsnämnden. Man kan också skriva på en namninsamling här för att visa sitt stöd för denna öveklagan. Även om man inte har grönvita sympatier är man välkommen att skriva på, om man tycker att poängavdraget är orättfärdigt och tycker att fotboll ska avgöras på fotbollsplanen och inte i stängda styrelserum eller av brottsliga individer på läktarna.

Uppropet till namninsamlingen hittade jag via Grönvita sidan upp hos skribenten Sannblogg. Sannblogg skriver:

"En namninsamling har startats på nätet med anledning av att Hammarby Fotbolls överklagan angående poängavdrag avslogs av Svenska fotbollförbundets styrelse den 10 oktober.

Hammarby har nu till den 31 oktober på sig att lämna in ännu en överklagan till Riksidrottsnämnden denna gång. Enligt säker källa kommer också detta att ske och mot bakgrund av vad som inträffade i tisdags den 10 oktober på Råsunda fotbollstadion under träningslandskampen mellan Brasilien och Ecuador då SvFF visade att de inte själva kan nå upp till de säkerhetskrav som man ställer på de allsvenska klubbarna så bör rimligtvis chanserna vara mycket större till ett bifall till överklagan denna gång.

Jag uppmanar er alla att skriva på namninsamlingen och då menar jag inte bara hammarbyare utan även andra fotbollsälskare som precis som jag anser att fotboll ska avgöras på fotbollsplanen och inte i stängda styrelserum eller av brottsliga individer på läktarna.

Namninsamlingen i sig kan inte påverka Riksidrottsnämndens behandling av överklagan men den kan visa att vi är många som tycker att både SvFF:s Tävlingsutskott (TU) och Förbundsstyrelse har tilldömt ett alldeles för hårt straff. De tre poängen ska genast återföras till Hammarby så att vi får en tabell som bygger på spelarnas insatser på planen och ingenting annat.

Här hittar ni insamlingen.

Insamlingen kommer att skickas till Riksidrottsnämndens sekreterare med jämna mellanrum allteftersom fler namnunderskrifter inkommer.

På sidan för insamlingen finner ni också ett förberett mail som jag uppmanar er att skicka till så många som mäjligt för att göra namninsamlingen så känd som möjligt. Det här är ett sätt för oss att visa vår styrka och storhet.

Forza Bajen!"

London Eye - om chipsätarna själva får välja

London Eye utsågs nyligen till världens bästa turistattraktion. Visserligen var det chipsätare som röstade fram det engelska pariserhjulet, vilket automatiskt medför att omdömet hos de röstande kan ifrågasättas. Men, helt galen är inte denna utnämning. Det vet jag, eftersom jag varit uppe i hjulet. För att celebrera londonögats hedrande förstaplats publicerar jag därför några foton som jag tagit uppe i hjulet, samt foton av två jurymedlemmar.

Udda arbetstider

Ibland har man väldigt udda arbetstider som bussförare. Idag jobbade jag 06.00-10.17 + 15.05-19.27 (en s.k. delad tjänst). Vilken tid jobbade du idag (läs: i fredags)?

Du är vad du äter

Min middag om ca två minuter blir en fullkornspizza från Felix och en 250-gramsmuffin från Muffinsfabriken. Vilket sammanträffande då att "Du är vad du äter" går på TV3 just nu... Jag hade i och för sig ett pizzafejs som tonåring, men senast jag såg mig själv i spegeln såg jag inget som såg särskilt pizza-aktigt ut. Jo, det skulle väl vara skinkan då (jag brukar ofta spegla den). Men något muff-liknande har jag inte sett överhuvudtaget.

Jag kom just på att jag skrivit i detta ämne förut. Här närmare bestämt.

Because I´m worth it

Som tidigare informerats om är Tankar om stort och smått med i tävlingen Årets blogg. Nu får ni i anständighetens namn gå in och höja betygssnittet på denna blogg, den ligger ju efter en massa bloggar som är sämre. Som de säger i reklamen: "Because I´m worth it". Rösta här.

Nu när detta är sagt, och jag dessutom nyligen listade 10 positiva saker om mig själv och också ganska nyligen fåfängt frågade vilka som läser här, ska jag försöka hålla en lägre egoprofil på bloggen ett tag framöver.

Stegö Chiló ansöker om fallskärm - nu går fan skam på torra land!

Allvarligt talat, nu går fan skam på torra land! Och den som ogenerat vandrar på torra land heter Stegö Chiló - vad annars? Denna självgoda skattesmitare har mage att ansöka om avgångsvederlag för sina 10 dagars "jobb". En fallskärm på 1,2 miljoner tycker hon att hon är värd. Hur kan man ha sådan fräckhet???

Eller också ansöker hon om detta för att hon tror att hon har svårt att skaffa ett annat jobb efter att hon gjort bort sig. Det tror i och för sig inte jag. Det finns många människor med, i mitt tycke, snedvridna värderingar som säkert kan tänka sig att anställa henne. Annars kan hon väl starta ett eget företag om hon har svårt att skaffa ett nytt jobb? Det ska tydligen vara mer fördelaktigt med den nya regeringens regler.

I en tala-ut-intervju i DN fortsätter Stegö Chiló att skylla ifrån sig på medierna. Hon säger "kombinationen av liberal, kontroversiell och dessutom kvinna - den är inte optimal. Det tror jag att medierna har känt av, jag var en sparv som man kunde skjuta mot." och det berättas att "ingen hemma i Kindabygden tyckte att det var kul när kvällstidningarna sprang omkring runt hennes sommarhus." Stegö Chiló säger "jag är förvånad över att inte fler funderar över varför förtroendet för journalister sjunker i samma takt som för politiker. Medborgare ser vad som händer, men journalister är färgblinda, immuna mot signalerna om att man borde tänka efter."

Men stackars lilla vän! Du är förstås bara ett offer för det stora, stygga mediedrevet. Så oskyldig och ren som en duva. Det var säkert journalisterna som betalade din barnflicka svart och det var deras fel att din TV-licens inte betalades. Klart att du ska ha lite plåster på såren för allt ditt lidande! Här, varsågod, ta 1,2 miljoner kronor! Det är de arbetslösa, fattigpensionärerna och sjukpensionärerna som betalar i form av sänkta ersättningar som dina kompisar i regeringen ordnat fram. Jag tror säkert att de arbetslösa tycker att det känns rimligt att deras a-kassa sänks samtidigt som du kvitterar ut detta avgångsvederlag. De finansierar säkert gärna din omställning på arbetsmarknaden. Det är ju så syyyynd om dig. Och du har ju jobbat så hårt för pengarna! Och inte gjort något fel.

Någon borde ge den där Stegö Chiló en rejäl "reality check" eller ett "wake-up-call", för att svänga sig lite med engelska. Jag vet inte hur det skulle gå till, men det måste tydligen till något drastiskt för att väcka denna verklighetsfrånvända girigbuk.

Annars tycker jag att det är på tok för höga fallskärmar som delas ut till politiker rent generellt. Och det gäller även vänsterpolitiker. Jag läste att Annika Billström kan få en pension på totalt ca 9 miljoner fram tills hon fyller 65 år. Det är naturligtvis också helt vansinnigt. Likaså är det konstigt varför man ska betala ut ett års full regeringslön till den avgående regeringen. Det är nästan så att man är sugen på att rösta på något av de nya regeringspartierna i nästa val, så att vi slipper ge dem något avgångsvederlag (OBS! Ironi!).

Jag skulle kunna ha en viss förståelse för om de avgående politikerna får lön en kortare tid efter ett valnederlag, eftersom de plötsligt blir av med sina jobb. Men 3 månader borde räcka. Det är väl knappast så svårt för dessa höjdare att få nya jobb. Dessutom borde de kunna ha lagt undan en slant. Jag tror i alla fall att avgående topp-politiker har lättare för att få nya jobb än medelsvensson. Och medelsvensson får inte någon som helst fallskärm.

Mike Tyson gör bort sig igen

Läser att Mike Tyson vill boxas mot en kvinna. Har inte han redan misshandlat tillräckligt med kvinnor i sitt liv? Inte för att förringa den kvinnliga boxaren, men vågar inte Mike Tyson möta en man i ringen längre?

10 positiva saker om mig

Varning! Detta inlägg innehåller eget beröm! Men det är inte mitt fel att jag listar 10 positiva saker om mig själv, utan SuraTantens och Sofias, eftersom jag fått detta i utmaning av dem.

10 positiva saker om mig:

1. Jag är snygg och sexig (i alla fall om man ska tro min sambo).
2. Jag har ett vänsterhjärta och är ett troget bajenfan - jag har alltså både snille, smak och höga ideal.
3. Jag har ett gott rättvisepatos.
4. Jag är snäll.
5. Jag kan stava till acetylsalicylsyra och ecklesiastikminister.
6. Jag är lojal.
7. Jag dömer ingen på förhu...förlåt, förhand.
8. Jag har bra bollkänsla, både på och utanför planen.
9. Jag är trevlig att dricka öl ihop med.
10. Jag är en dold talang på arbetsmarknaden.

Dagens låt (4): Dead Ringer For Love

Varsågod, här får du en av tidernas bästa rocklåtar! Höj volymen, spänn fast säkerhetsbältet och låt dig dras med i denna ösiga klassiker med en härligt psykotisk Köttfärslimpa och Ms. Plastic Fantastic, med kaxigaste attityden i hela stada, i huvudrollerna.

Svaret från chefen

Som tidigare utlovats kommer här svaret på mitt klagomålsmail (jag vägrar skriva mejl, eftersom det ser så fult och töntigt ut) från chefen:

Hej
De på och avtider vi har på området är förhandlade med Kommunal, säkerhetskontrollen på bussarna är genomförd i tväthallen och då återstår det endast 4 min för övrig klargörning av vagn
Tidigare hade vi 11 min men då beräknades säkehetskontrollen ingå som var på 6 min.
// Gunnar

Vad säger ni? Tycker ni inte att jag förtjänade ett bättre svar? Kanske ett mera personligt och inkännande svar, i stället för detta kortfattade, opersonliga och stela (och felstavade) svar. Det kan tilläggas att Gunnar ändå har varit fackordförande innan han gick över till arbetsgivarsidan. Jag tycker också att det är anmärkningvärt att han inte ens besvarar mina synpunkter på att vi bussförare måste köpa biljetter på obetald tid.

Visserligen har han en poäng i att vi inte längre behöver göra säkerhetskontrollerna (vilka det slarvades en hel del med, mycket beroende på den snålt tilltagna arbetstiden för det arbetet). Men problemet är egentligen inte med hur mycket påtiden har minskat, utan att det var så dåligt med påtid redan innan.

Sedan kan det kanske tyckas vara dumt av mig att vända mig direkt till chefen i stället för till facket. Jag gjorde det ju lätt för chefen att hänvisa till de regler som facket och arbetsgivaren kommit överens om. Jag hade också på känn att jag kunde få ett svar med en sådan här hänvisning. Men jag ville få en direkt reaktion från chefen och kolla av hans inställning och vad han tycker, vilket jag inte hade fått om jag gått via facket.

Det är i alla fall märkligt att facket har gått med på dessa snåla på- och avtider, samt att vi ska köpa biljetter på obetald tid. Men jag ska ta ett snack med fackordföranden om det. Någonting ska man väl ha för den dyra fackavgift (som snart, tack vare "det nya arbetarpartiet", kommer att kosta ännu mera) man betalar. Nu påstås det förvisso att kontanthanteringen ska vara borta 1:a november och det vore ju underbart. I så fall försvinner rånrisken, vi behöver inte gå och köpa biljetter på obetald tid och vi slipper släpa på myntväxlare och biljetter. Men jag tror på det först när det realiseras.

Roten till problemet med de snåla arbetsvillkoren är dock inte trafikchefen. Problemet är att systemet med upphandlingar inte fungerar - inte inom SL-trafiken i alla fall. Om jag förstått allt rätt är det så att det är den bussentreprenör (de största heter Swebus och Busslink) som förbinder sig att sköta trafiken inom ett trafikområde mot lägst ersättning som vinner upphandlingen. Detta system har fått effekten att det ska snålas och sparas in överallt - på personal, på bussar och på annat. Detta har bland annat resulterat i de arbetsplatsproblem som jag tog upp i mitt mail till chefen och att en del bussar som vi åker runt med är riktiga gamla lik.

Cliffhanger från Cliff Hanger

Jag har nu fått svar från chefen på det klagomålsmail som jag skickade förut. Men om 5 minuter ska vi åka iväg och vara borta över helgen, så den utlovade publiceringen av svaret får vänta tills vi kommer hem. Det får bli en cliffhanger helt enkelt (omvärlden håller andan...). Apropå cliffhanger heter jag Cliff Hanger och inte Cliffhanger, vilket jag sett att folk tror lite här och var. Jag vill inte vara petig, men tar bara upp detta helt apropå.

Dagens ljushuvud

Härmed utnämner jag Patricia Mutas Mårtensson (kan hon mutas?) till dagens ljushuvud. Och det är inte för hennes ljusa hårs skull...

Några åsikter om skandalministrarna

* Att Moderaterna inte älskar skatter är ingen hemlighet. Men även om man inte tycker om en demokratiskt beslutad skatt eller lag så har man naturligtvis ingen rätt att bryta mot den. Eller kan jag välja att inte vara med och bidra till apanaget till kungahuset? Eller har jag rätt att bryta mig in hos en moderat minister och stjäla en dyrbar tavla för att jag tycker att den har köpts in med oförtjänt förvärvade och beskattade pengar?

* Det är ingen hemlighet att många svenskar köper och säljer svarta tjänster. Men bara för att många gör det är det inte rätt. Om man inte själv bidrar till skattesystemet så parasiterar man på andra. Så är det bara. Och på ministrar ska man kunna ställa särskilda krav.

* Stegö Chiló och Borelius lagbrott var inga enskilda misstag utan systematiskt fuskande och knappast några olyckshändelser. Det de gjorde var synnerligen aktiva val.

* Moderaterna vill gärna jaga bidragsfuskare med blåslampa. Inget fel med det. Men bidragsfukarna stjäl bara en bråkdel av statens pengar jämfört med skattefuskare. Förra året betalade Försäkringskassan ut 1 miljard till oärliga personer. Felaktig a-kassa kostade drygt 119 miljoner. Samtidigt utfördes svartarbete för nära 120 miljarder kronor. Hälften av detta, ca 60 miljarder kronor, skulle ha varit intäkter till för staten om arbetet utförts vitt. Etikprofessorn Hans de Geer säger också att skattefusket sker ofta mer medvetet än bidragsfusket. (Källa: Stockholm City 12 oktober).

Det verkar som att vissa moderater (läs: de aktuella ministrarna, som förmodligen bara är toppen på det moderata isberget) tycker att de kan vara med och bidra till samhället när de känner för det. De ser sig själva som en elit som har rätt att strunta i demokratiskt fastställda lagar och regler när det inte passar dem. Varför ska man ha mera överseende med skattesmitare än bidragsfuskare? En vild gissning, men kan det möjligtvis vara för att moderaterna själva oftast hamnar i den första kategorin av dessa två?

* Angående Maria Borelius lågvattenmärke till ursäkt, läs här.

* Cecilia Stegö-Chiló har inte ens uppgett någon orsak till varför hon struntat i att betala TV-licensen (de år som hon trots allt har varit i Sverige). Vad jag tycker att hon ska göra kan du läsa i rubriken här (resten av artikeln, förutom rubriken, är också läsvärd).

* Att ha en kulturfientlig person som vägrat betala sin avgift till public service som ansvarig för kulturfrågor och public service är ungefär lika passande som att medvetet anställa en pedofil som barnskötare.

* Sedan har vi två andra nyutnämnda ministrar som inte heller har gjort rätt för sig. Närmare bestämt Andreas Carlgren och Tobias Billström. Kommer det mer?

Skyll inte på mig, jag röstade inte på alliansen.

Bara två av alla as i mängden

Igår morse när jag lämnade hållplatsen vid bussterminalen såg jag en kvinna som just hade gått av en annan buss framför mig. Jag såg på hennes kroppsspråk att hon tänkte "skit, nu missade jag precis den bussen". Hon hade redan gett upp hoppet om att komma med min buss när jag i stället mjukt bromsade in och öppnade dörren. Hon tackade så mycket och log brett. Några sekunder kom hon fram igen och ville tacka ännu mer. Hon sade att det var jättesnällt av mig och att alla förare inte är så snälla. Nej, det har man ju fått höra, tänkte jag och mindes några inlägg på andra bloggar som tagit upp just detta med spårvagnsförare och bussförare som åker iväg från springande människor.

Några timmar senare kom jag in på ämnet "folk som vill komma med bussen" med en kollega. Jag berättade om den tacksamma kvinnan jag plockade med på morgonen. Vi konstaterade båda två att kvinnans beteende var trevligt, men också att det finns en hel del otacksamma passagerare som inte tackar när man bjuder till. Kollegan berättade om en tant som han hade väntat in medan hon haltade sig fram till busshållplatsen, han hade t.o.m. väntat på att hon skulle gå över gatan. Det tog lång tid. Men när tanten efter mycket om och men äntligen kom ombord på bussen var inte "tack så mycket" det första hon sade. Nej, i stället sade hon surt "Vad tidig du är!" (bussföraren var inte tidig). Kollegan berättade även om en annan passagerare som han hade stannat för, trots att personen ifråga inte hade hunnit fram till hållplatsen. Inte heller denna person kände för att tacka, utan sade i stället vresigt "såg du inte mig?".

Jag brukar så gott som alltid vänta in folk som vill med bussen, men jag kan förstå om denna kollega inte vill vänta in dessa två otrevliga personer nästa gång han ser dem komma eftersläntrande. För min del har jag förståelse om han inte väntar in dem även om t.ex. dessa andra omständigheter inte föreligger:

* Föraren är försenad och hinner kanske inte gå på toa om han blir allt för försenad.
* Det är en vältrafikerad sträcka och det kommer snart en annan buss.
* Passagerna ombord, som har passat tiden, riskerar att missa en anslutning med någon annan buss eller något tåg.

Dessa två otacksamma passagerare som min kollega berättade om SKULLE kunna beskrivas som "Bara två av alla as i mängden", för att travestera min gamla favorit Mikebike, som skrev om en frånåkande spårvagnschaufför som "bara ett av alla as i mängden". Även vi bussförare fick en släng av sleven i de efterföljande kommentarerna till Mikebikes inlägg. Jag vill inte försvara det som Mikebike råkade ut för och jag vet att han har en raljerande, ironisk, humoristisk stil som jag för det mesta gillar och jag tar hans inlägg med en nypa salt. Det som däremot gjorde mig illa till mods var vissa kommentarer till hans inlägg. Kommentarer som inte bara var på skoj, utan mest bara nedvärderande, nedlåtande, plumpa och kränkande mot oss förare. Att jag kort dessförinnan hade sett andra negativa inlägg mot bussförare i bloggosfären bidrog också till att jag hade lätt för att hålla mig för skratt.

Därför vill jag med detta inlägg om passagerare som beter sig illa i "komma-med-bussen-situationer" visa att det finns två sidor även av dessa mynt. Jag berättar både om en trevlig, tacksam passagerare och om två otacksamma passagerare. Jag berättar om trevliga bussförare (jag och min kollega) och Mikebike och hans kommentatorer berättar om otrevliga förare. Jag berättar lite om vilka förutsättningar man kan ha som förare (det finns mer att tillägga där), Mikebike berättar om hur det kan vara som stressad person som vill komma med spårvagnen. Mikebike beskriver den förare som åkte ifrån honom som "bara ett av alla as i mängden". Jag lånar hans uttryck och kallar de två otacksamma, otrevliga passagerarna för "bara två av alla as i mängden" (med samma raljerande, ironiska touch som Mikebike förstås, jag skulle aldrig häva ur mig något sådant annars). Perspektiv och balans.

Kort om kort på bussen

En till synes icke utvecklingsstörd eller pårökt men däremot trevlig och tydligen lite bortkommen trafikant i form av en kvinna i 35-årsåldern:

- Hur ska jag hålla kortet? (Syftar på periodkortet som hon håller i handen).

Jag:

- Håll det bara så att jag ser datumen.

Det är tydligen inte lätt att vara ny i stan alla gånger.

En annan gång gick det på en trafikant och frågade om jag tog kort. Inte så dum fråga kanske. Men jag kunde ha gjort mig lustig åt den frågan. Jag kunde t.ex. ha erbjudit frågeställaren att dra in hans kort.

En kollega berättade om en trafikant som frågade VAR någonstans han kunde dra kortet. Kollegan var frestad att dra ner byxorna och föreslå kunden att dra kortet mellan skinkorna, men avstod, då detta vid närmare eftertanke trots allt kändes en aning opassande.

15 minutes of fame

21 x 12 cm. Så stort var fotot av mig och sambon i Aftonbladet. Kändes lite märkligt att se oss täcka en så stor del av ytan i en rikstäckande tidning när vi egentligen mest var rekvisita till artikeln (om bolåneräntor, vi var på en visning av en bostadsrätt). Men det var en bra bild, trots mina påsar under ögonen dagen till ära.

Har du haft några "15 minutes of fame"? Berätta!

Hammarby handboll - verklighetens Åshöjden

Idag spelar Hammarby handboll mot en av världens bästa klubbar, Barcelona. Även i handboll är jätteklubben Barcelona (drygt 150.000 medlemmar) en världsmakt. Att Bajen idag skulle ställas mot ett sådant motstånd anade jag knappast när jag för ca 5 år sedan, såg Bajen spela en division 2-match mot Skuru i Nacka sporthall. Då var det gratis inträde och en av spelarna var sonen till en barndomskompis till min pappa. För nio år sedan låg Bajen i division 4. Askungesagan fortsätter.

Hur imponerande Hammarby än avslutade förra säsongen och har börjat den pågående höstsäsongen, med 4 raka segrar i elitserien och vinst med 37-23 över Panellinios i första Champions League-matchen, sägs de ändå vara chanslösa idag. Men jag kommer i alla fall bänka mig vid TV:n kl 16.30 (matchen sänds i SVT 24, som vi numera får in) och hoppas på en skräll.

Fuskåkare

Detta periodkort försökte en ung kille använda som färdbevis på min buss idag. Dagens trofé och en symbol för "mitt enda sätt att känna makt", som det "lowlife" jag och andra bussförare är, enligt vissa personer (nej, just det, att åka ifrån folk som kommer springande var ju det enda sättet. Nåja, vi usla människor som kallas bussförare har tydligen ett till patetiskt sätt att känna maktens berusning).

Många gamla, utgångna kort har jag sett under mina år som bussförare, men detta tar kanske ändå rekordet i passerat "bäst-före-datum". Så gott som alltid försöker dessa fuskare spela oskyldiga och ovetande. Och det är ingen Oscars-nivå på skådespeleriet heller. Märkligt nog är dessa repliker vanliga: "Ah... jag måste ha tagit fel kort" och "Jag har det andra kortet hemma". Föga troligt, i alla fall när det rör sig om kort som gått ut för flera veckor sedan.

Idag var det första gången på jättelänge som jag lade märke till att någon hade ett för gammalt kort. Denna gången såg jag att det var fel färg på kortet och bad därför om att få titta närmare på det. Annars brukar man, som en gammal tullinspektör, mer gå på kroppsspråket. Det finns där flera indikatorer på misstänkta fuskare (F). Här är några:

* När jag kommer in mot hållplatsen tittar F på mig och försöker avläsa om detta är en förare som man kan lura eller inte.

* F viftar förbi med kortet alldeles för snabbt.

* F söker överdrivet mycket ögonkontakt och säger övertydligt "Hej" för att avleda min uppmärksamhet mot kortet.

* F småjoggar ombord på bussen för att man inte ska hinna se.

* Oftast undviker F helt och hållet ögonkontakt.

Inte heller på kroppsspråksnivå brukar det vara någon Oscars-nivå på skådespeleriet.

Sedan finns ju charmörerna. Idag var det en ung tjej som frågade "kan man få åka två stationer?". "Ja det kan man...om man betalar", svarade jag. Hon fick tio kronor av sin kompis och betalade då utan protest. Hon ville väl mest testa sin förmåga att charma föraren. Om hon tyckte att två hållplatser var för kort sträcka för att betala kunde hon lika gärna ha promenerat, eller hur? Det var fint väder också.

Nu kanske jag verkar väldigt nitisk. Men så är det inte. Igår t.ex. viftade jag bara ombord folk när de ville betala, eftersom jag var försenad, hade krångel med dörrarna och redan en massa folk på bussen. Jag var lite mera noggrann förr, men orkar inte längre bry mig så mycket om att titta noga på korten. Nu är det inte så många som fuskar heller känns det som, nu när det är så billigt att åka. Om jag tydligt märker att folk försöker lura mig är jag däremot lite tuffare.

Det finns mycket mer att skriva om i detta ämne, men detta får räcka för stunden.

Vilka läser här?

Jag tänkte härma Emma och be er som är inne och läser här att skriva en ytterst kort kommentar (det räcker med en bokstav, även om det så klart gärna får vara mer också).

Det vore helt enkelt intressant att se vilka det är som är här inne och läser. Även ni som inte har egna bloggar får gärna skriva ett ord eller två! Kom igen, det är inte farligt! Tack på förhud.

Avlösning är skönt

Som bussförare är det skönt att få avlösning. Särskilt när man, som alldeles nyss, har hela bussen full av skolbarn och folk står i gången från vindrutan till längst bak i gången (denna gång var det i och för sig inte så farligt eftersom jag bara behövde köra hela den busslasten i tre minuter innan jag fick avlösning). Detta utspelades:

Jag: Så, då ska jag försöka komma ut härifrån.
Ett barn på tredje stolsraden: Nu har han tröttnat på oss.
Jag, leende, vänd mot barnet: Ja, nu ger jag upp.

Sedan lämnade jag bussen och gick därifrån med ett leende. Vardagsglädje.

Roliga bloggare tillbaka

Till min stora glädje kan jag nu meddela att tre av mina favoritbloggare, Argaste, Marij och Skogan har smugit tillbaka till bloggandet efter att tidigare ha tagit en paus eller sagt farväl till bloggosfären.

Dagens biotips

Dagens biotips: Se någon annan film än "Farväl Falkenberg". Det är en av de sämsta filmer jag sett. I stort sett helt poänglös, i mitt tycke. Jag ser inte någon mening i att presentera löst sammansatta scener som inte säger någonting, utan mest bara innehåller tomt prat. Det verkar vara det som är poängen också, att ge ett dokumentärt, realistiskt intryck. Men det finns ingen mening med att vara realistisk om man inte har någonting att säga. Ja, någonting kanske man ville säga, kanske att man som småstadsbo antingen är hänvisad till droger, stuginbrott eller självmord (enligt filmmakarna då alltså). Men det kan man säga med en mer intressant historia i så fall, inte bara med allmänt löst svammel och fladdrig handkamera.

Känns som jag varit lite negativ i mina senaste inlägg, men man kan vända på det också i t.ex. detta inlägg. Om ni ser en annan film tror jag att det är större chans att ni går nöjda ifrån biografen, och det är ju positivt i så fall.

Mitt klagomålsmail till chefen

Jag tog just mod till mig och mailade självaste trafikchefen på jobbet angående det irriterande faktum att företaget förväntar sig att vi bussförare ska använda vår obetalda fritid till arbete. Det finns även andra saker att klaga på, men de får vänta till något annat eventuellt tillfälle. Här är vad jag skrev:

Hej Gunnar**!

Jag har nu kommit tillbaka efter mitt friår och jag har noterat vissa försämringar gällande den arbetstid som jag får betalt för.

* Påtiden har krympt till endast 4 minuter. Detta ska jag hinna med på 4 minuter: Logga in och anmäla mig, samt helst kolla vilka vagnar som jag ska ha under dagen; gå och låsa upp mitt skåp och plocka ut min kassaväska; gå till rampen (en promenad på 2-3 minuter), koppla loss vagnen från rampen; justera stolen, ratten och speglarna och klimatinställningen; logga in på kommunikationsradion; sätta fast myntboxen på sin plats, sätta upp kontantkuponger och stämpel på sina platser; backa ut från rampplatsen; köra fram till grinden; plocka fram mitt passerkort igen och knappa in koden för att öppna grinden. Sedan kan jag köra från garaget.

Man kan med lätthet konstatera att detta är omöjligt att göra på 4 minuter. Konsekvensen blir att man antingen kommer lite tidigare till jobbet och känner sig utnyttjad av företaget (vilket skapar irritation), eller också kommer man punktligt i tid till jobbet och blir jättestressad och förbereder sig på att möta ilskna kunder som väntar på den försenade bussen vid första hållplatsen. Inget av dessa alternativ fungerar särskilt bra som underlag för att skapa "den optimala resan". Det enda rätta vore att öka påtiden. Vad säger du om det?

* Den nya enhetstaxan har, som du säkert vet, fått effekten att vi bussförare måste gå och köpa kontantkuponger väldigt ofta. Varför ska vi behöva utnyttja våra snålt tilltagna raster, eller den likaså obetalda tiden innan eller efter jobbet, till detta arbete på vår obetalda fritid? Jag föreslår att vi bussförare får ett lönetillägg för denna tjänst som vi gör företaget. Vad säger du om det?

* Likaså har avtiden minskats. 2 minuter räcker knappast till att packa ihop sina saker, rampkoppla bussen, eventuellt skriva en felrapport, gå till skåpet och låsa in kassaväskan. Jag anser att avtiden måste öka, vad säger du om det?

**Namnet är fingerat.

Bloggskadat samvete

ukd... (paus)... okej nu var jag hyfsat trött. "ukd" var de tre första bokstäverna i word verification för att publicera detta inlägg...

Jag tänkte bara tala om att jag har lite dåligt samvete för att jag varit så dålig på att läsa och kommentera andras bloggar på sistone. Japp, exakt så bloggskadad är jag. Jag tycker ju själv att det är kul om folk läser och kommenterar det jag skriver. Men jag har inte haft tid helt enkelt.