fredag, maj 26, 2006
Jordgubbsmjölksvitt - en hyllning till Bengt Grive?
Vi har en annons inne på Björns bostadsbytare. Vi bor helt okej men det skadar inte att hålla dörren öppen för något ännu bättre, det skulle vara trevligt med balkong t.ex.
Häromdagen dök det upp ett möjligt triangelbyte. Ett utdrag av lägenhetsinnehavarens beskrivning av den lägenhet som vi vid ett eventuellt byte skulle flytta in i lyder: Stort och ljust kök, matplatsen rymmer 6 personer. Väggar omgjorda å målade i jordgubbsmjölksvitt -04, samt förrådet.
Jordgubbsmjölksvitt? Ja, titta på bilden ovan och döm själva. I mina ögon ser det mest vitt ut. Men alltid är det väl någon som charmas av den poetiska färgnyanseringen som denna Bengt Grive-wannabe står för. Är det rentav fråga om en implicit, postum hyllning till Grive? Bengt Grive är mest känd som sportkommentator, men i denna roll (närmare bestämt som konståkningskommentator) gjorde han sig även känd som en kulörernas Carl von Linné, med sitt namngivande av färgnyanser som vi inte visste fanns. Eller vad sägs om t.ex. blåbärsrisgrönt och mörkvitt? Sängkammarrosa och elefantlila är några andra kulörer som innovatören Grive också ska ha namngivit.
Det är emellertid inte för sitt känsliga färgseende som Bengt Grive fått en hyllningssång till sin ära, skriven, komponerad och framförd av ingen mindre än tennislegenden Mats Wilander, utan för hans, enligt Wilander, storhet som kommentator.
Det är två väldigt egenartade saker med Wilanders sång. För det första hör det inte till vanligheterna att idrottsstjärnor sjunger hyllningslåtar till sportkommentatorer. För det andra har texten en lyrik som får en att baxna. "Inte ens i Smålands län växer grivar på trän" är bara en av flera lyriska godbitar. Wilander, allmänt känd för att ha dragit några linor i sina dar, måste ha skrivit detta efter att ha snortat i sig en hel baslinje kokain. Nej det räcker nog inte, baslinjerna och minst en serveruta försvann nog in i den gode Mats näsa innan han skaldade dessa odödliga rader*, som utan tvekan lämnar ett rejält avtryck i svensk musikhistoria:
Sången till Bengt Grive
Bengt Grive du är kvällens man
Tennis, Pingis ja allt du kan.
Antar att din svett den rann
Som för spelarn som vann
Vet du spelar bra på bord men ditt bästa vapen är dina ord.
Dom rinner som vatten i en flod eller som ådrors blod.
Grivar växer ej på trän.
Om du slutar var ska vi ta oss hän.
För inte ens i smålands län växer Grivar på trän.
Du har vikt ditt liv åt tv sporten.
Till skillnad mot andra som gick till lotto.
Ge aldrig upp har vart ditt motto.
Nästa år blir ett gott år.
Du har sett Hammarn du har sett Stellan.
Du har sett oss alla ramla i fällan.
Men nu är det du som gäller. Mannen för kvällen.
Jimmy Connors är din idol.
Men han är väl inget mot vårt svenska stål.
Det stål som aldrig blev som Borg.
Snälla bränn oss ej på bål.
I studion har du en väldig makt.
Men aldrig nått elakt om oss du sagt.
Dina sista slantar på oss du satt
Adjö och Tack!
Mats Wilander, 1988.
* Jo, jag vet, kokain i stora mängder har inte den effekten. Men det kändes roligare att skriva så.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
19 kommentarer:
Skojig länk under"Björns Bostadsbytare"... hihi :) Prova lagenhetsbyte.se också.
Ouups... måste varit Gud fader själv som hade ett finger med i spelet. Åtgärdat nu.
Jag vill också se var den borttagna länken leder.
Jordgubbsmjölksvitt! Hoppas det inte är någon som sitter och tycker han är jävligt fyndig nu. För det måste vara en han.
Suratanten - Den ledde till det där pingstvänstestet som fanns med i inlägget "Zlatan - pingstvännernas gud" för några dagar sedan.
Jag såg en kvinna framför mig när jag funderade på vem som skrev jordgubbsmjölksvitt. Men jag är absolut inte säker.
Skönt med lite nydaning bland bostadsannonsflosklerna åtminstone.
Jag fascineras ständigt av folks förmåga att försöka dölja var de egentligen bor, t ex som att Sköndal skulle ligga i Farsta/Vantör, eller att Skarpnäck hör till Årsta/Hammarby eller andra uppenbara vilseledningsförsök.
älgbrunt, lingonblomsrosa, svartljust..
Jänkarna är ganska duktiga också, jag hade en Jeep förr som i instruktionsboken beskrevs som "patriot blue"
Andreas - Jag håller med dig i sak. Men som gammal sköndalsbo vill jag bestämt hävda att det inte finns någon anledning för en sköndalsbo att vilja placera Sköndal i Farsta/Vantör. ;-)
Motsatsen är också ganska fascinerande, d.v.s. när folk vill vara extra tydliga med lokaliseringen. När jag körde buss från Nacka mot Slussen häde det relativt ofta att folk som ville framstå som fiiina sade att de skulle till Österamlmstorg, vilket var en meningslös information för mig, eftersom jag bara körde till Slussen ändå och det kostade lika många kuponger till Östermalmstorg som till Slussen. Som jämförelse hörde jag aldrig någon säga att de skulle till t.ex. Skanstull, Odenplan, Fridhemsplan eller Hornstull.
Turmalin - Kreativt! "Svartljust" var lite för svår för mig.
Argaste - Patriot blue - samma blåa nyans som i flaggan kanske?
Så ni är också på jakt, alltså?
Hägersten? :)
Hehe, den låten har jag aldrig hört.
Jag har för mig att han också sade "spaljégrönt" om jag inte missminner mig?...*s*
Pash - Som jag skrev på din blogg, tyvärr är den för liten (lägenheten alltså).
Japaneseviking - Då har du gått miste om någonting. På TV-programmet "100 höjdare" visade de när en ung Mats Wilander känslosamt och helt ironibefriat framförde denna sång, växlande med bilder på en Bengt GRive som besvärat skruvade på sig. En riktig godbit!
Maruschka - Det har jag inte hört, men det skulle inte förvåna mig. Efter elefantlila är ingenting omöjligt liksom. :-)
Maruschka: spaljégrönt är en Grive-uppfinning. Dessutom är det en gammal TV-sportklassiker att inför en sändning av en ishockeylandskamp saknades Grive vid mötet på Hovet inför matchen. Tiden gick och Grive syntes inte till. Efterforskningar gjordes och man kom honom på spåren.
Väl på plats på Grand Hotel, där han återfanns, krökandes med kvällens DOMARE (!) hämtades han av förtvivlade medarbetare.
Grive fixade matchen galant.
Den hastigt inhoppade domaren likaså.
Måste döda dina grivedrömmar med "9 nyanser av vitt" - nej det är ingen ny film av Schyffert & Co utan ett produktblad från Nordsjö.
http://www.nordsjo-sadolin.se/upload/common/imagebank/image/VITAF_2sp_1_DP.pdf
Jag vet faktiskt inte om jordgubbsmjöljsvitt är bättre eller sämre än våffelvitt?
Peter - Bra story. :-)
Thinkerbell - Länken fungerar tyvärr inte. Men 9 nyanser av vitt låter kul om de har lika roliga namn som våffelvitt. Våffelvitt fattar jag ingenting av. Jordgubbsmjölksvitt går ändå att tänka sig med lite god vilja.
Försöker göra en finare
länk då
Men annars är här de 9 nyanserna
-Magnoliavitt (magnolior är ofta rosa, ibland gula)
-Andäggsvitt (är inte andägg spräckliga i brunt?)
-Morgondimmans vita (är det dimman dagen efter de pratar om eller sån där Avalonsk?)
-Äppelblomsvitt (ja, det hajar man ju)
-Kärnmjölksvitt
-Våffelvitt (ok, men lite vilje kan ju våffelsmet gå åt det vita hållet, men vita våfflor låter annars inte så smarrigt)
-Himmelsvitt (ok, dom menar molnen, annars är ju himlen blå eller ibland rosa)
-Jordgubbsmjölksvitt
-Nystruket vitt (i klass med våffelvitt)
Tack. :-) Tänk vilka poeter som jobbar på Nordsjö!
det finns ju oxå de mer politiskt inkorrekta kulörena såsom:
Blånegersblått
Turkbeige
klukluxklanvitt
Negerhandflatsvit
Bland andra. Undra vad de skulle säga om man kom in i en färgaffär och beställa de färgerna. Då blir det nog liv i luckan.
För er som inte känner mig vill jag bara påpeka att det är IRONI med färgerna, inget som jag TYCKER......så är det.
Nyaga - Redaktionen för Tankar om stort och smått tackar dig för dina kreativa bidrag. Vi är dock tveksamma till huruvida blåneger är en blå nyans och negerhandflatsvit är en vit nyans.
(Denna kommentar dök inte upp på mailen, alla kommentarer gör inte det, bara vissa. Det är konstigt. Därför tar vissa kommentarer lite längre tid än andra att upptäcka).
Skicka en kommentar