Natten går tunga fjät, runt gård och stuva, kring jord som sol´n förlät, skuggorna ruva. (Med reservation för att texten eventuellt inte är exakt så). Det slog mig idag vilket ålderdomligt språk det faktiskt är i denna luciatext. Jag skulle gissa att 99 % av alla barn som sjunger detta inte riktigt förstår vad som menas. Visst förstår de flesta antagligen att texten beskriver ett vintermörker. Men
fjät och
stuva, vad är det för ena ord egentligen? Och
jord som sol´n förlät - vad menas? Överhuvudtaget är det nog både nyttigt och intressant att reflektera över de traditioner som vi vårdar. Vad är det vi säger och sjunger egentligen? Vad är det vi gör? Varför gör vi detta? Kul var det i alla fall att se vanligtvis kaxiga, två meter långa högstadiekillar sjunga
Tipp tapp, tipp tapp iklädda tomtemundering och samtidigt le generat åt sin egen uppenbarelse.
1 kommentar:
Sluta analyser det är TRADITION. Inte ifrågasätta tradition!! :)
ja, jämför man med många andra så har jag liten släkt ju.. Och egentligen är inte Norrtälje så långt bort, det är bara det att de har en liten dotter och det är ju en bit hit att köra. Dessutom snackar jag om min födelsedag, inte julen. Tidaholm låter mysigt och pitoreskt... :)
Skicka en kommentar