Regn när man jobbar och sol när man är ledig, så har det varit nu på sistone och det är så det ska vara (det är jag värd, tycker att jag haft otur med det förut).
Idag fångade jag, W och A det fina vädret tillsammans på golfbanan. På andra hålet öppnade sig himlen och vi var tvungna att ta skydd under några träd, men fem minuter senare visade sig den svenska sommaren från sin bästa sida.
Den här gången hade jag bestämt mig för att slå mitt slagrekord och det gick alldeles utmärkt. Jag inte bara slog rekordet, jag slaktade det! Det tidigare rekordet var 93 slag, nu blev det 83 slag (14 över par, hade bland annat en birdie och sex par).
Det roligaste med dagens golfutflykt var rekordet, men dagens garv bjöd W på. Jag berättade om min och sambons plan att skaffa fritidshus. Bland annat finns det ett hus som ligger på en egen ö som vi är intresserade av. Kort efter att jag berättat detta frågar W om det ligger nära vattnet... En klassisk fråga som han säkert kommer att påminnas om många gånger framöver.
måndag, juni 25, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Mamma måste ha mörkat något. Vi kan helt enkelt inte vara bröder.
Ja, jag trodde faktiskt att det var sista chansen i sthlm. Vi hade inte planerat att spela här igen. Men eftersom vi sålde ut och blev övertalade att spela mer så tänkte vi: Ja, vafan. MAn ska ge folket vad folket vill ha.
Så tvinga dit dina vänner.
KAn inte öla på fredag. Drar ut på kollo då. Dags att börja på sommarjobbet:-)
Men är hemma och ledig andra halvan av juli.
Vänta nu... banrekord: 93 slag? Vad är det för en omöjlig bana?
Rätt kaxigt, hursomhelst, att smula sönder rekordet med tio slag. Tror inte ens Tiger kan komma och skryta med dylika rekord. :)
Robban - Hehe... jag förstår din reaktion. Hej förresten, kul att se dig här igen. Brukar du gå hit ofta? ;-)
Nyaga - Ska se om jag kan lura dit nån. Men då ska jag ha provision! ;-) Ha det så kul på kollo och lira Cornelis "Brevet från kolonien" för kidsen, det skulle säkert vara populärt! Ses vecka 30 kanske då.
Doughpleaser - Det är inte en särskilt svår bana. Men jag har aldrig påstått att jag är en stjärna heller. Men för att vara en snubbe som i snitt lirar 3-4 rundor om året på pay-and-play och inte har ett officiellt handicap är jag rätt hyfsad. :-) Polaren W, som har hcp 15,6 sa att jag kunde se mig som en 20-handicapare ungefär. Man kanske skulle gå på Tigerjakt? ;-) Vad har du själv för handicap? Rätt bra, gissar jag.
3-4 rundor om året? Wow. Då är det ju skitbra med 83. Nominerar dig till framtida stjärna, redan nu. När jag inte hade officiellt handicap var jag glad om jag kunde göra en och annan dubbelbogey.
Tror det står 1,3 eller nåt i den stilen i mitt handicapkort. Till skillnad från dig har min form- och handicapkurva gått spikrakt åt fel sedan 2001, när jag insåg att jag var en vanlig sucker som aldrig skulle kunna försörja sig på golf :)
Tack för att du delar med dig av denna klassiska kommentar. Men du- det låter jättespännande med egen ö.
Doughplesaer - Jag är smickrad men skeptisk. :-) Men om jag fortsätter spela bra får jag kanske ta mig i kragen och ta grönt kort på riktigt.
Jag får återgälda ryggdunken med att uppriktigt säga (skriva) att jag är ordentligt imponerad av ditt handicap! Är du säker på att det är kört med proffskarriären?
Jill - Nöjet är på min sida. Också. :-) Visst är det grymt lockande med en egen ö. Inte så dyr alls faktiskt. Men det är inte bästa ekonomiska läget för oss just nu, om vi ska rannsaka oss. Så detta är tyvärr en darling we have to kill, så att säga.
Copycat.
Andreas - Hehe... Jo, undermedvetet har man kanske inspirerats lite av er. Men nu lutar det väl åt att vi väntar med att skaffa hus p.g.a. ekonomin. Men kanske det blir en liten stuga till nästa år.
Tja, erfarenhet på vad man ska kolla efter har vi onekligen skaffat oss nu iaf, så tips kan jag alltid bistå med. Vi kan ju diskutera det mer på lördag =)
Jag diskuterar gärna det en annan gång. :-) Det blev visst lite för mycket fokusering på pokern för att diskutera detta i lördags.
Skicka en kommentar