Öppet blogginlägg till Svenska Akademien

Kära Svenska Akademien, det har kommit till min kännedom, från en mycket pålitlig källa, att ni söker en ny ledamot till Ert sällskap. Låt mig härmed ödmjukast erbjuda er mina tjänster. Det skulle ge oss alla en riktig win-win-situation. Ni skulle få in lite nytt, friskt blod och jag skulle få gymnastisera hjärnan lite, vilket skulle vara välbehövligt mellan de för hjärnan så vilsamma bussförarpass som jag ämnar åtaga mig från och med i höst, då jag tar studieuppehåll.

Jag skulle kunna utgöra en välbehövlig länk mellan Er och dagens ungdom. Ert stora behov av hjälp med att hänga med i svängarna, trots att ni tappert försöker, visas bland annat av att ordet "blogg" kom med först i årets upplaga av SAOL. Som smakprov på min uppdaterade språkkunskap kan jag bjuda på några användbara sammansättningar med "blogg" - detta ord som tydligen är väldigt nytt och spännande för Er.

Bloggkupp - Att t.ex. lägga ut frågorna till en hemtentamen på sin blogg och be sina läsare om hjälp med dessa frågor (det är ingenting som jag testat på, även om tanken förra veckan slog mig att möjligheten fanns).

Bloggchock - Att t.ex. efter avklarad hemtentamen och avklarat läsår på universitetet och högskolan - i brist på eget flak och vanligt folkvett - hoppa upp på ett studentflak, skrika med i allt från "Boten Anna" till "We´re not gonna take it", hinka öl och spilla öl på allt som rör sig i närheten. Ja, just det, själva bloggchocken skulle då kunna bestå i att som tidigare utseendehemlig bloggare helt oväntat lägga ut eventuella foton som dokumenterar detta uppträdande på sin blogg (detta är inte heller något jag gjort, men tanken slog mig när jag med ömsom förakt, ömsom avund på ung, oförstörd glädje och energi, bevittnade några studentflak som gungade ikapp med tunga basgångar häromveckan).

Bloggskadad - Ett mentalt sjukdomstillstånd som kan yttra sig i ett tvångsmässigt behov av att behöva anteckna en bloggbar idé på mobilen, på ett papper, i pannan på en vän eller på vad som helst som finns i närheten. Bloggskadan kan även yttra sig genom ett socialt missanpassat fotograferande på allmänna platser.

Dessutom vet jag att en bot kan betyda något annat än en inplastad bit smärta som en blåkepsad kvinna i skydd av nattens mörker sätter på ens vindruta då det pågår "städnatt" (det kallas så, även då ingen gatustädning sker, vilket för övrigt borde innebära ett brott både mot allmänt vett, lagar, regler och mot det svenska språket) eller en synonym för två Alvedon dagen efter. "Bot" kan nämligen även betyda detta. "Bot" är troligen ett mycket väletablerat ord bland ungdomar, då denna låt hördes från 87 % av alla studentflak som nyligen trafikerade Stockholms citykärna.

Till mitt personliga brev kan jag tillägga att jag, enligt mina närmaste, har en historia av att vara en lillgammal, språklig besserwisser. Nu för tiden försöker jag emellertid att inte anmärka så hårt på varken mina egna eller andras språkliga missar. Ibland, då någon åsamkat allt för stora ärr i min grammatiskt finkänsliga själ, kan jag dock få återfall, vilka kan utmynna i blogginlägg. Ibland får jag också återfall av lättare natur, vilka kan yttra sig i t.ex. högst vänskapligt menad språkvård till en bloggvän.