tisdag, november 18, 2008

Mötet med chefen

Igår när jag la mig för att somna var jag så uppjagad och fokuserad på tankarna på mötet med chefen att jag bara låg och tänkte på det och vad jag skulle säga. Efter att ha legat vaken i en och en halv timme gick jag upp och skrev upp några tankar jag hade utöver de som jag redan antecknat. Sov sedan i en och en halv timme innan jag vaknade och låg vaken ett tag till. Sov sedan tills väckarklockan ringde 03.55. Sammanlagt blev det cirka tre timmars sömn. På morgonen vaknade jag alldeles svettig trots mitt tunna täcke. Frugan sa senare att täcket var alldeles blött. Det ska mycket till för att jag ska reagera så där.

Jobbade bara halvdag eftersom vi hade ett gruppmöte kl 10. Kändes bra att köra lite och försöka fokusera på något annat, även om det förstås inte gick att koppla bort. Blev mer illamående ju längre arbetsdagen gick. Fick prata av mig med en schysst mellanchef som också beklagade sig över chefen. Illamåendet lugnade sig därmed lite och jag kunde få ner lite lunch innan det var dags för gruppmöte. Gruppmötet gjorde också gott. Bra stämning och lite fokus på annat. Kändes också bra att jag just bokat in mellanchefen och en facklig representant att närvara på mitt möte med chefen. Något som också stärkte mig var de stöttande kommentarer jag fått på bloggen och stödet av frugan, syrran och några kompisar som jag fick igår. Tack ska ni ha!

Hur gick då mötet med chefen? Jo, rätt hyfsat. Jag lyckades inte riktigt få honom att förstå hur illa han betett sig, utan han var mer fokuserad på att jag raljerat om företaget. Mycket riktigt var det enda han hade som grund för sin bedömning om min "negativa attityd" att jag skrivit de där mejlen till honom i somras. På sätt och vis kan man förstå att om han har trettio ansökningar och de flesta namnen är neutrala och anonyma för honom (det finns över 500 förare hos oss), så sticker man ut negativt om man skrivit mejl där man klagar. Han kände inte förtroende för någon som ger ett negativt intryck, som han sa.

Men man hade ju kunnat önska att han verkligen hade bemödat sig om att lära känna personen bakom mejlen lite mer innan han satte en stämpel på mig och märka att jag inte alls är någon negativ person utan tvärtom en serviceminded och bra förare, att han kunde vara professionell nog att ta kritiken på ett bättre sätt och inte så personligt som han gjorde, samt att inse att det är rakryggat och ärligt att komma direkt till chefen med klagomål - inte ett tecken på dålig attityd. Om jag till exempel vore restaurangägare vore jag tacksam om personalen talade om i fall de upptäckt mögel eller en spricka i taket eller liknande. Detta sa jag också till honom.

Han tyckte i alla fall att jag gav ett mer positivt intryck när han fick träffa mig än vad han kände när han bara såg mejlen, att jag var verbal och att jag skrev som "ett skyddsombud skulle kunna ha skrivit" och att vårt gamla groll inte skulle ligga mig till last vid en eventuell nästa sökning till någon tjänst. Han riktade sig också både till mig och fackrepresentanten och tyckte att jag var ett ämne för fackligt arbete. Med bakgrund av vårt möte och min statistik över kundsynpunkter, skador och annat menade han också att jag säkert är en bra förare som tar väl hand om mina passagerare.

Även om det känns surt att jag ändå inte får det jobb jag sökte och att chefen och jag inte möttes hela vägen (vilket jag i och för sig inte hade förväntat mig heller), kändes det i alla fall bra efteråt att ha stått upp bra för sig själv, visat att jag inte tar skit hur som helst och att jag ändå fick en viss förståelse. Kände mig fysiskt och psykiskt trött, men glad att ha det jobbiga överstökat och var stolt över mig själv när jag åkte hem.

Nu vill jag bara blogga om oseriösa, roliga grejer igen!

13 kommentarer:

Alla smutsiga detaljer sa...

Tänk att resultatet alltid blir det samma, när man går rakt in i fighten så blir det nästan alltid bra. Du känner dig lite som en vinnare idag, imorgon kommer du att känna dig som om du fått guldbollen.
Rak i ryggen! Grattis

lisa sa...

Det verkar som att väldigt få chefer reflekterar över vad det innebär att vara chef och att det faktiskt kräver en del kompetens :)

Mycket bra i alla fall att du stod ut med att "konfrontera" honom, att du står på dig! Och det där med att engagera sig fackligt var väl ingen dum idé?

Sånger från nedre botten sa...

Bravo! Klart du ska engagera dig. Du har ju redan varit med i Facket...

;-)

malin sa...

Åh, min oäkte bror - jag är så stolt så jag skulle kunna grina! Well done.

Tankevågor sa...

Rakryggat och mycket bra att du gjorde intryck för det är jag helt säker på att du gjorde!!!!

Så klart du kan vara stolt över dig själv! :-)
Kram

Anonym sa...

Modigt att ta tag i det och stå upp för dig själv! Sådana där situationer är jättejobbiga. Jag hade någon situation på mitt gamla jobb där jag fick ta in en representant från facket också, och det var inte ett dugg roligt. Det kändes dock mycket bättre efteråt.

Cliff Hanger sa...

ASD - Tackar! Ja, det är oftast bäst att ta tjuren vid hornen. Och visst känner jag mig lite som en vinnare idag. I alla fall om man jämför med i måndags.

Lisa - Tack! Nej, denna chef är rätt mycket av "den gamla stammen". Borde gå en kurs i modernt ledarskap eller dylikt. Har faktiskt tänkt tanken att engagera mig fackligt. Syrran tyckte det också när jag pratade med henne i måndags.

SFNB - Just det, den lilla tidningen Facket har man ju varit med i. Nästa steg blir väl the big fack (ursäkta, den var dålig, jag vet). :-)

Malin - Åh, det värmer! :-)

Londongirl - Du är alltid så snäll. Kram. :-)

Barajagjohanna - Tack! Du vet vad det handlar om då alltså.

TeachMom sa...

Starkt jobbat! Jag är imponerad av att du tog tag i det. Själv fick jag höra att jag hade negativ attityd mot ett par underchefer förra året och det var orsaken till att jag inte fick någon någon högre löneökning. Kinkig, någon?

stella sweden sa...

Självklart ska du va glad o stolt...för att du inte vek undan en tum vad jag förstår från DIN åsikt o det är väl det som ändå är det viktigaste!

Grattis till att du just nu har växt en hel meter!

O vad är ett missat jobb för glädjen att veta att jag följde den linje JAG tyckte var rätt?

Cliff Hanger sa...

Teachgirl - Tack! Vi är tydligen flera bloggare som haft liknande problem med chefer. Eller är det cheferna som har problem med frispråkighet?

Stella - Tack, och du har absolut rätt. Men jag kan inte låta bli att ångra mig lite. Rent principiellt ångrar jag mig absolut INTE att jag klagade på bussarna. Men, med facit i hand, för min EGEN skull, kan jag tycka att det var synd att jag uttryckte mig så temperamentsfullt (även om jag står för allt jag skrivit).

Anonym sa...

Bra att det känns bättre! Det glädjer mig att fler anser att dä är "ett ämne" för fackligt arbete. Personligen tycker jag att det är klockrent. Du skulle göra ett toppenjobb inom facket! Kram Syster

smultronpaj sa...

bra jobbat. STarkt och rakryggat! Heja!

Cliff Hanger sa...

Carina - Tack kära syster! :-)

Smultronpaj - Tack så mycket. :-)