Som jag skrev igår har jag svårt att slänga gamla prylar som har en historia att berätta. Men jag har nu kommit på en lösning för en sådan gammal pryl. Jag ska helt enkelt blogga om prylen, eller trofén snarare, så kan jag slänga den med frid i sinnet sedan.
Här nedan ser ni min vinst från Gröna Lund i somras. Det är en väldigt stor basketboll, även om den sjunkit ihop då luften pyst ut. Jag vann den efter att ha satt en boll i en trång basketkorg - på första försöket förstås.
Basketbollen fick sedan hänga med på stan. Den studsade väldigt högt när man kastade ner den på gatan från Hornsgatspuckeln... Efter det tog jag in den på en väldigt välbefolkad och trång krog. Jag menar, vad gör man inte för att få uppmärksamhet (skojar bara...men visst fick jag uppmärksamhet)?
Lite senare, när jag stod utanför krogen och ringde, måste antingen en olycka eller ett attentat ha skett. För när jag kom tillbaka hade det pyst ut jättemycket luft. Men det var svårt att misstänka någon, eftersom alla i vårt sällskap var trevliga. Tråkigt och konstigt. Även om det hade varit väldigt svårt att hitta en basketkorg i passande storlek hade det varit roligt att släppa bollen från sjätte våningen, som jag bor på.
Hej då basketbollen, var stark när du slängs in i avfallskvarnens obarmhärtiga käftar.
Varför tror Facebook att jag är intresserad?
3 veckor sedan
2 kommentarer:
Vi får hoppas den hamnar i basketbollarnas himmel.
Den där avståndsvisaren som lockar till så många kommentarer finns vid Sveriges sydligaste udde, Smygehuk. Tittar man noga ser man även en pil där det står att det är 31,4 mil till Berlin. Det är alltså betydligt närmare dit än till vår egen huvudstad.
Jah Hollis - Då förstår jag varför Jerk (som finns i min länklista) brukar referera till skåningar som "nordtyskar"...
Skicka en kommentar