(Klicka på bilden för förstoring!).
Aj, aj, aj... Nog för att jag hört talas om att bussförare t ex har högre blodtryck än de flesta andra och att jag vet att det finns flera riskfaktorer i yrket, som exempelvis att jobba stillasittande. Men att bussförare löper mer än dubbelt så stor risk att drabbas av hjärtinfarkt - det är illa. Som trogna läsare av denna blogg vet är jag bussförare. En bussförare som faktiskt inte gick in i detta yrke med en önskan att ta livet av sig själv på ett väldigt långsamt, utdraget sätt. Så jag får försöka kompensera med några extra golfrundor, magra lunchalternativ och mera sömn. Eller byta jobb.
Men rubriken var gullig i alla fall. Den är också helt i linje med det jag skrivit tidigare om hur man ska bemöta oss bussförare. Tänk på detta nästa gång du stiger på bussen. Leenden och hälsningar uppskattas.
7 kommentarer:
Grattis på födelsedagen!!!
Och jag tänker på dig varje (nästan) gång jag stiger på bussen och hejjar.
grattis på födelsedagen i efterskott.
du skulle fullkomligt älska mig som medresenär då jag är glad och trevlig var gång jag stiger på.
fast inte sådär psykopattrevlig utan hårdrockstrevlig :)
Ovanstående kommentarer kräver kanske en förklaring om det är någon annan som undrar. Jag fyllde 30 i onsdags (släktkalas då, fest på lördag).
Lisa - Tack! Fint att vara i dina tankar så ofta. :-)
El Pedro - Tack! Hårdrockare är faktiskt generellt trevligare än andra. Jag känner att jag älskar dig lite grann faktiskt. Fast på ett hårdrockspolaresätt då. ;-)
cliff:
haha givetvis på ett polarsätt :)
Du menar på ett arktiskt sätt? ;-)
Jag tolkade det där mest som att bussförare har ett livsstilsproblem ;) (Och att även arbetsmiljön kombinerat med det kan ge förhöjda risker.)
..så fortsätt du röra på dig så tycker jag inte att du ska oroa dig så värst mycket för det där =)
Andreas - Jo, visst är det många bussförare som har livsstilsproblem. Det ligger en del i det du skriver. Jag rör ju ändå en del på mig och jobbar inte i innerstan...och de flesta jobb är ju förresten stillasittande idag. Det är rätt mycket så att "det blir vad man gör det till" - både när det gäller att hantera stressen och att välja livsstil. Läste t ex i internpropagandan, förlåt interntidningen, nyligen om några bussförare som brukar springa marathon (på bra tider).
Skicka en kommentar