måndag, december 31, 2007
Nyårslöfte
Inför nästa år lovar jag att sluta upp med mina dyra vanor. Det går inte att fortsätta med såna här utsvävningar när jag ska bli en ansvarstagande familjefar.
Gott nytt år på er!
onsdag, december 26, 2007
Slit och släp (och några små ljuspunkter)
21 dec: Jobba. Bio ("Michael Clayton" - en bra film).
22 dec: Jobba. Inköp av barnvagn och en utflykt till Norra Brunn med lite stand-up.
23 dec: Jobba. Ihärdig läsning av Magdalena Graafs väldigt dramatiska självbiografi (läs den, var inte fördomsfull!).
24 dec: Jobba. Julfirande hemma hos mamma, där vi bl a spelade "Med andra ord" - ett kul sällskapsspel.
25 dec: Ledig, men mycket jobb hemma inför mäklarens fotografering här i morgon.
26 dec: Jobba på jobbet och hemma (drar lite på jobbet här hemma med att surfa lite nu).
27 dec: Jobba. Åka direkt från jobbet till sambons släkt i Vätergötland.
27-30 dec: I Västergötland.
31 dec: Jobba. Fira nyår hos vänner.
1-4 jan: Jobba.
5-6 jan: 24-timmarskryssning med Viking Line och påfyllning av ölförrådet.
Hur ser din jul- och nyårshelg ut?
22 dec: Jobba. Inköp av barnvagn och en utflykt till Norra Brunn med lite stand-up.
23 dec: Jobba. Ihärdig läsning av Magdalena Graafs väldigt dramatiska självbiografi (läs den, var inte fördomsfull!).
24 dec: Jobba. Julfirande hemma hos mamma, där vi bl a spelade "Med andra ord" - ett kul sällskapsspel.
25 dec: Ledig, men mycket jobb hemma inför mäklarens fotografering här i morgon.
26 dec: Jobba på jobbet och hemma (drar lite på jobbet här hemma med att surfa lite nu).
27 dec: Jobba. Åka direkt från jobbet till sambons släkt i Vätergötland.
27-30 dec: I Västergötland.
31 dec: Jobba. Fira nyår hos vänner.
1-4 jan: Jobba.
5-6 jan: 24-timmarskryssning med Viking Line och påfyllning av ölförrådet.
Hur ser din jul- och nyårshelg ut?
söndag, december 23, 2007
fredag, december 21, 2007
Kul särskrivning
Idag åt jag "Grillad Entrecôte m. Rödvinssås och Stekt Kul Potatis". Det var i alla fall så det stod på lunchtavlan. Jag tyckte väl inte att potatisen var så värst kul. Men den var god... och kulformad.
måndag, december 17, 2007
Ett litet steg för mänskligheten, men ett stort steg för oss
Det får bli pang på rödbetan: Jag ska bli pappa! Som ni säkert för några sekunder sedan räknade ut föreställer ultraljudsbilden här ovanför mitt barn, eller "Grodden" som arbetsnamnet är. Fast sedan ultraljudsundersökningen gjordes för 12 dagar sedan, då vi fick reda på att "Grodden" troligtvis är en liten flicka, används arbetsnamnet "Lillan" allt flitigare.
Hur känns det då? Det är en för krävande fråga för att här ge ett så rättvist svar som jag skulle vilja. Men jag kan säga så mycket som att jag och sambon (det är hon som barnet för närvarande bor hos) är väldigt glada, att vi båda alltid har varit väldigt barnkära (vilket tyvärr har blivit ett uttryck som man av pedofilskräck nästan värjer sig för), att barnet är väldigt välkommet och att födseln med största sannolikhet kommer att vara det största som har hänt mig.
Så där, nu kan ni sätta i gång och gratulera mig (eller oss)!
:-)
torsdag, december 13, 2007
Mustasch - världens sämsta och världens bästa
Mustasch måste ha världens sämsta bandnamn i förhållande till hur bra de är. Man kan också se det som att de är världens bästa band i förhållande till hur dåligt deras bandnamn är, om man vill vända på det.
Det är faktiskt så att ett riktigt uselt bandnamn gör ett band lite sämre. Det handlar om helhetsintrycket. Jag kan svära på att jag, och många med mig, hade gillat Mustasch mer om de inte hade hetat just Mustasch.
Och detta band, med ett av världens sämsta bandnamn, kommer självklart från de torra ordvitsarnas Mecka. Sillstryparbyn. Det känns inte som en tillfällighet (hur man förklarar kvalitén på musiken är däremot mer komplicerat).
Men du, glöm för ett ögonblick bort alla tankar på behåring i de centrala delarna av ansiktet, tryck på play och njut av musiken.
tisdag, december 11, 2007
Redan idag - om två dagar
Detta läste jag på Hammarbys hemsida 1 december:
"Du som är befintlig säsongskortsinnehavare på J & K alternativt Östra och känner att du redan i dag vill säkra ditt kort inför 08 – eller byta till Östra Sitt - Du kan också ta dig till Supporterbutiken från måndag 3 december och förnya/köpa nytt inför 08."
Vadå "redan i dag"? De skrev ju denna information 1 december. Men man kunde inte förnya eller köpa nytt säsongskort förrän 3 december.
Jag borde annars ha begett mig till supporterbutiken. Som vanligt (för tredje året i rad för min del) är det strul med utskicken.
"Du som är befintlig säsongskortsinnehavare på J & K alternativt Östra och känner att du redan i dag vill säkra ditt kort inför 08 – eller byta till Östra Sitt - Du kan också ta dig till Supporterbutiken från måndag 3 december och förnya/köpa nytt inför 08."
Vadå "redan i dag"? De skrev ju denna information 1 december. Men man kunde inte förnya eller köpa nytt säsongskort förrän 3 december.
Jag borde annars ha begett mig till supporterbutiken. Som vanligt (för tredje året i rad för min del) är det strul med utskicken.
fredag, december 07, 2007
söndag, december 02, 2007
Kokosbollar utan kokos
I fredags ringde en ung kokosbollsförsäljartjej på vår dörr. Sambon föll för frestelsen och nappade på erbjudandet. Då frågade tjejen: "Vill du ha med eller utan kokos?".
Kokosbollar utan kokos - det är till och med konstigare än blåbärssoppa med 3 % blåbär eller fettfri majonnäs.
Kokosbollar utan kokos - det är till och med konstigare än blåbärssoppa med 3 % blåbär eller fettfri majonnäs.
torsdag, november 29, 2007
Bara så ni vet
Jag har varit dålig på att aktivera mig i bloggosfären på sistone. Både på min egen blogg och som läsare och kommentator på andras bloggar. Detta gäller bloggosfären överlag, så känn dig inte diskriminerad om jag inte har synts till på just din blogg.
Lömska nycklar
onsdag, november 21, 2007
Bajen stjäl från AIK
Bajen ”stjäl” från AIK alltså… Det hade varit intressant att se den stölden live! Jag ser framför mig hur några feta kansligubbar i grönvit mundering oväntat dyker upp på aik:s träning och under vapenhot grabbar tag i Nazanin, slänger in henne i en grönvit skåpbil och tvingar på henne en bajentröja. Fast jag trodde ändå att människostöld kallades för kidnappning. ”Bajen kidnappar aik:s supertalang” borde alltså rubriken varit.
Att Bajen håller på med kidnappning var nytt för mig. Naiv som jag är trodde jag att Bajen brukade betala för sig. Men med Bajens ständigt trasslande ekonomi är det förstås helt rätt att pröva nya, djärva grepp! Jag väntar med spänning på vad nästa steg på Bajens brottsliga bana blir. Kidnappning av Messi? Dopning av Haris och Emil (de behöver faktiskt biffa till sig)? Svartbygge av en ny arena (verkar vara enda sättet att få en ny arena)?
Annars verkar inte den där Nazanin vara mycket till stöld. Jag läste en intervju med henne där hon bland annat säger att hon ”är aik:are i hjärtat”. Bara en sån sak. Dessutom är hon inte särskilt konsekvent. På frågan om hon ska fortsätta gå på aik-matcherna i herrallsvenskan svarar hon ”Ja, när jag hinner. Men jag kollar hellre på La Liga och Serie A”. Sedan får hon frågan om a-lagsherrarna brukar komma på deras matcher. Då svarar hon ”Nej, och det kan jag bli lite förbannad på. (…) Kallar man sig aik:are är man väl det för hela klubben”. Jag tycker att hon, som hellre kollar på utländska lag än på laget i sitt hjärta, kastar sten i glashus där. Sedan säger hon i intervjun att det ”inte var en enda överstegsfint i dam-VM senast”. Hon lyckades alltså titta på VM och ändå undgå att se Martas trollkonster. Det är en smärre bedrift, för att utrycka sig snällt.
fredag, november 16, 2007
Övernaturlig tidsuppfattning
torsdag, november 15, 2007
Ge mig dina bästa bloggtips!
Nu har jag precis rensat i länklistan. Det var några där som inte uppdaterat på länge, lagt ner verksamheten eller som applicerat lösenord till sina bloggar. Skönt att städa upp lite grann, samtidigt som det är trist med folk som försvinner, även om de "bara" är bloggpolare.
Jag kom på en bra idé! Jag vill helt enkelt att ni som läser detta ger mig länkar till era tre favoritbloggar (förutom denna blogg då... eller andra bloggar som ni vet att jag läser)! Jag vet att ni också har länklistor, men jag vill veta vilka bloggar som ni gillar allra mest. Det vore kul att få några nya sköna bloggar att följa, nu när några andra har försvunnit på ett eller annat sätt. Om ni känner för att ge fler än tre bloggtips går det självklart också bra. Tack på förhud!
Jag kom på en bra idé! Jag vill helt enkelt att ni som läser detta ger mig länkar till era tre favoritbloggar (förutom denna blogg då... eller andra bloggar som ni vet att jag läser)! Jag vet att ni också har länklistor, men jag vill veta vilka bloggar som ni gillar allra mest. Det vore kul att få några nya sköna bloggar att följa, nu när några andra har försvunnit på ett eller annat sätt. Om ni känner för att ge fler än tre bloggtips går det självklart också bra. Tack på förhud!
tisdag, november 13, 2007
Bantningstips
Vill du gå ner i vikt? Mitt bästa tips lyder så här: Kissa! Jag gick själv ner hela 14 hekto när jag kissade nyligen (vägde mig precis innan och direkt efter).
Det här var ett riktigt pissigt inlägg. Förlåt.
Det här var ett riktigt pissigt inlägg. Förlåt.
söndag, november 11, 2007
Fidel Castro död - "kul och intressant"
fredag, november 09, 2007
onsdag, november 07, 2007
Goda råd?
tisdag, november 06, 2007
Moderaternas girighet och dubbelmoral
Läs inläggen från 4 och 5 november hos Sånger från nedre botten! De är bra skrivna och jag håller med till fullo.
Min vän Jny har en känsloladdad, starkt regeringskritisk blogg också. Den finns här.
Min vän Jny har en känsloladdad, starkt regeringskritisk blogg också. Den finns här.
torsdag, november 01, 2007
Alla pensionärer åker inte färdtjänst
onsdag, oktober 31, 2007
Svenska - de gudfruktigas språk
Ibland säger folk så puckade saker att man blir tvungen att blogga om det. Som igår.
Jag körde en nästan folktom buss. Vid näst sista hållplatsen går det på en man i 40-45-årsåldern. Han sätter sig längst fram och börjar prata om folk som kör för fort vid hans hållplats. När vi kommer fram till ändhållplatsen, i bussterminalen, börjar han gnälla om att ombyggnadsarbetet av terminalen går så långsamt. Sedan vänder han sig mot mig, tittar mig rakt i ögonen och säger högtidligt:
"Jag är inte Guds bästa barn, men dom, dom pratar inte ens svenska" (syftandes på bussterminalsombyggnadsarbetarna, eller vad de nu kallas).
Jag körde en nästan folktom buss. Vid näst sista hållplatsen går det på en man i 40-45-årsåldern. Han sätter sig längst fram och börjar prata om folk som kör för fort vid hans hållplats. När vi kommer fram till ändhållplatsen, i bussterminalen, börjar han gnälla om att ombyggnadsarbetet av terminalen går så långsamt. Sedan vänder han sig mot mig, tittar mig rakt i ögonen och säger högtidligt:
"Jag är inte Guds bästa barn, men dom, dom pratar inte ens svenska" (syftandes på bussterminalsombyggnadsarbetarna, eller vad de nu kallas).
onsdag, oktober 24, 2007
Vad var det jag sa?
I mitt jobb stöter jag på mina hundratals kollegor mest hela tiden. Vissa pratar man en del med, andra morsar man bara på då man möts ute på vägarna eller inne i någon rastlokal. För några veckor sedan pratade jag med en kollega som vi kan kalla Mustafa (jag vet inte vad han heter). Han berättade att han varken åt eller drack knappt någonting under en normal arbetsdag. När vi pratades vid pågick förvisso ramadan, men Mustafa sa att han knappt åt eller drack någonting annars heller när han jobbar. Han behövde inte det, påstod han. Jag, som alltid bär med mig en vattenflaska, varnade Mustafa för att denna självvalda torka kunde orsaka njursten. Det har jag nämligen hört från min mamma som drabbats av detta. Under njurstenssmärtorna hade hon så ont att dödshjälp faktiskt kändes som ett hett alternativ.
Igår träffade jag Mustafa igen. Han log lite skamset och berättade att han faktiskt hade fått ett njurstensanfall sedan vi pratades vid senast! Ett riktigt sammanträffande bara det. Och som lök på sammanträffandelaxen hade han dessutom råkat ut för det bara några timmar efter att jag varnade honom! Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga. ”Vad var det jag sa” kändes drygt och överflödigt, så jag sa bara ”det talar för sig själv” och sedan, på ett så snällt sätt som möjligt, ”nu har du lärt dig en läxa”.
”När Cliff Hanger ger goda råd bör man lyssna”
Gammalt djungelordspråk.
Igår träffade jag Mustafa igen. Han log lite skamset och berättade att han faktiskt hade fått ett njurstensanfall sedan vi pratades vid senast! Ett riktigt sammanträffande bara det. Och som lök på sammanträffandelaxen hade han dessutom råkat ut för det bara några timmar efter att jag varnade honom! Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga. ”Vad var det jag sa” kändes drygt och överflödigt, så jag sa bara ”det talar för sig själv” och sedan, på ett så snällt sätt som möjligt, ”nu har du lärt dig en läxa”.
”När Cliff Hanger ger goda råd bör man lyssna”
Gammalt djungelordspråk.
tisdag, oktober 23, 2007
En riktig jävla kokainpulka
Jag ska inte presentera en analys om varför jag är barnsligt förtjust i Petters beskrivning av Mikael Persbrandt i en intervju. Men det är jag. Särskilt uttrycket "en riktig jävla kokainpulka" blir jag fnissig av.
Mikael Persbrandt läser upp din egen programförklaring på spår ett. Varför arbetar du med Persbrandt?
– Jag gillar honom. Han är spritt språngande galen. Han kan göra sig skyldig till vilken skit som helst, och ändå komma undan med det. Även om han röjer sönder hela stan i ren vikinga-stajl så backar han alltid upp det med en viktig sak – talang.
Var han stökig under inspelningen?
– Nej, det var lugnt. Vi fick visserligen boka om studion sju gånger, men det hade jag nästan räknat med. Han gled upp i en enorm BMW, en riktig jävla kokainpulka, kom in i badbrallor och en t-shirt och sin son under armen. Och så gick han in i studion och läste in manuset med sonen under armen. Det var fantastiskt.
Hela intervjun finns här.
Mikael Persbrandt läser upp din egen programförklaring på spår ett. Varför arbetar du med Persbrandt?
– Jag gillar honom. Han är spritt språngande galen. Han kan göra sig skyldig till vilken skit som helst, och ändå komma undan med det. Även om han röjer sönder hela stan i ren vikinga-stajl så backar han alltid upp det med en viktig sak – talang.
Var han stökig under inspelningen?
– Nej, det var lugnt. Vi fick visserligen boka om studion sju gånger, men det hade jag nästan räknat med. Han gled upp i en enorm BMW, en riktig jävla kokainpulka, kom in i badbrallor och en t-shirt och sin son under armen. Och så gick han in i studion och läste in manuset med sonen under armen. Det var fantastiskt.
Hela intervjun finns här.
söndag, oktober 21, 2007
Kefalonia - på liv och död
När vi kom hem från Kefalonia förra månaden hade jag självklart med mig några bloggutkast också. Ett av dem som inte publicerats förrän nu är just detta "Kefalonia på liv och död".
Kefalonia var nämligen inte bara en fantastiskt vacker och lugn pärla i den grekiska övärlden. Vi märkte också att döden, på olika vis, låg på lur under vår vistelse där. I vår omedelbara närhet var den som allra närmast under en lugn stadskörning i den lilla (men för Kefalonia stora) byn Sami.
Sambon sitter vid ratten. Hon stannar till vid en stopp-skylt i en t-korsning. Till vänster står några bilar parkerade ganska nära oss där sambon står och kollar om det är läge för att köra ut på den lite större vägen. Inget fordon syns till i närheten och sambon kör ut. Vi hinner inte mer än ett par meter innan en motorcyklist dyker upp till vänster, som skjuten ur en kanon. Motorcyklisten hinner precis väja undan oss, men får lite sladd på hojen, vilket gör att han kommer över i mötande körfält. Som tur är finns det inget mötande fordon, men motorcyklisten är mycket nära att krascha in i en mur vid sidan av vägen. Vi rullar så sakteliga iväg och konstaterar att det där var riktigt nära ögat. Men alldeles strax ser vi motorcyklisten vända och komma efter oss. Aj, aj… trubbel på gång, tänker vi. Motorcyklisten är en stor, tuff snubbe med rakad skalle och solglasögon som ser allmänt hård ut. Även om vi tyckte att han körde som en idiot, kände vi oss inte helt trygga med att han skulle dela vår uppfattning. Kanske skulle han ställa till med ett riktigt bråk? Motorcyklisten kör upp till förarsidan och sambon trycker ner sidorutan. Motorcyklisten är upprörd, men mest verkar han omskakad. Han darrar i hela kroppen och säger ”I could have been killed”, vilket förmodligen är sant, eftersom han, liksom många andra motorcyklister på Kefalonia, valt att köra omkring endast iklädd t-shirt, shorts och enkla skor. Hjälm? Glöm det. Något större bråk blev det inte i alla fall. Kanske var det faktum att det var en kvinna som satt bakom ratten en bidragande orsak till att det inte blev något bråk att tala om?
Nästa dramatiska händelse som jag ska skriva om gör jag med en tung insats. Risken finns nämligen att somliga av er fullständigt kommer att ändra er syn på mig. För att gå rakt på sak: En kväll vaknade sambon av att jag hade tagit strupgrepp på henne! Men lugn nu, innan ni ringer polisen, psykakuten eller första bästa excorcist – ta ett djupt andetag, läs vidare och låt mig förklara bakgrunden.
På dagen, några timmar innan natten ifråga, fick sambon via sms reda på att ett kompispar till oss råkat ut för ett mycket fräckt inbrott. Trots att de var hemma i lägenheten hade någon helt enkelt känt på deras ytterdörr, märkt att den var öppen och snabbt stulit en handväska ur hallen. Självklart fanns det en massa värdesaker i handväskan. Denna händelse påverkade några timmar senare mina drömmar. Jag drömde att jag märkte att det fanns en inbrottstjuv i hallen. Jag smög mig mot denna tjuv och gjorde i drömmen, och samtidigt även på min sovande sambo, ett kraftfullt utfall mot strupen. Fatta vilken chock det måste ha varit för min sambo att vakna på det viset! Sekunden efter att jag tagit detta grepp, vaknat till och märkt vad som försiggick, släppte jag dock förstås mitt grepp. Sambon sa lite senare att det var det läskigaste som hon varit med om, men tog det hela ändå förhållandevis bra efter att jag förklarat bakgrunden.
Slutligen måste jag också, apropå nära-döden-upplevelser, återkomma till de kefalonska slingriga bergsvägarna. Nästan hela ön består av berg och vägarna löper ofta hundratals meter upp, utmed bergssidorna. Oftast är vägarna försedda med räcken, men inte alltid. Det fanns många tillfällen då det enda som skiljde hyrbilen från ett brant stup var det avstånd som man höll till vägkanten. Och när vägen ibland knappt rymde två bilar på bredden, då var man inte så kaxig – särskilt om man inte själv höll i ratten. Och om man var den som höll i ratten, då var det ofta ganska krampaktigt och inte utan viss handsvett. Ändå utsatte vi oss för detta så många gånger. Utsikterna, resmålen och upptäckarlusten tog överhanden.
Kefalonia var nämligen inte bara en fantastiskt vacker och lugn pärla i den grekiska övärlden. Vi märkte också att döden, på olika vis, låg på lur under vår vistelse där. I vår omedelbara närhet var den som allra närmast under en lugn stadskörning i den lilla (men för Kefalonia stora) byn Sami.
Sambon sitter vid ratten. Hon stannar till vid en stopp-skylt i en t-korsning. Till vänster står några bilar parkerade ganska nära oss där sambon står och kollar om det är läge för att köra ut på den lite större vägen. Inget fordon syns till i närheten och sambon kör ut. Vi hinner inte mer än ett par meter innan en motorcyklist dyker upp till vänster, som skjuten ur en kanon. Motorcyklisten hinner precis väja undan oss, men får lite sladd på hojen, vilket gör att han kommer över i mötande körfält. Som tur är finns det inget mötande fordon, men motorcyklisten är mycket nära att krascha in i en mur vid sidan av vägen. Vi rullar så sakteliga iväg och konstaterar att det där var riktigt nära ögat. Men alldeles strax ser vi motorcyklisten vända och komma efter oss. Aj, aj… trubbel på gång, tänker vi. Motorcyklisten är en stor, tuff snubbe med rakad skalle och solglasögon som ser allmänt hård ut. Även om vi tyckte att han körde som en idiot, kände vi oss inte helt trygga med att han skulle dela vår uppfattning. Kanske skulle han ställa till med ett riktigt bråk? Motorcyklisten kör upp till förarsidan och sambon trycker ner sidorutan. Motorcyklisten är upprörd, men mest verkar han omskakad. Han darrar i hela kroppen och säger ”I could have been killed”, vilket förmodligen är sant, eftersom han, liksom många andra motorcyklister på Kefalonia, valt att köra omkring endast iklädd t-shirt, shorts och enkla skor. Hjälm? Glöm det. Något större bråk blev det inte i alla fall. Kanske var det faktum att det var en kvinna som satt bakom ratten en bidragande orsak till att det inte blev något bråk att tala om?
Nästa dramatiska händelse som jag ska skriva om gör jag med en tung insats. Risken finns nämligen att somliga av er fullständigt kommer att ändra er syn på mig. För att gå rakt på sak: En kväll vaknade sambon av att jag hade tagit strupgrepp på henne! Men lugn nu, innan ni ringer polisen, psykakuten eller första bästa excorcist – ta ett djupt andetag, läs vidare och låt mig förklara bakgrunden.
På dagen, några timmar innan natten ifråga, fick sambon via sms reda på att ett kompispar till oss råkat ut för ett mycket fräckt inbrott. Trots att de var hemma i lägenheten hade någon helt enkelt känt på deras ytterdörr, märkt att den var öppen och snabbt stulit en handväska ur hallen. Självklart fanns det en massa värdesaker i handväskan. Denna händelse påverkade några timmar senare mina drömmar. Jag drömde att jag märkte att det fanns en inbrottstjuv i hallen. Jag smög mig mot denna tjuv och gjorde i drömmen, och samtidigt även på min sovande sambo, ett kraftfullt utfall mot strupen. Fatta vilken chock det måste ha varit för min sambo att vakna på det viset! Sekunden efter att jag tagit detta grepp, vaknat till och märkt vad som försiggick, släppte jag dock förstås mitt grepp. Sambon sa lite senare att det var det läskigaste som hon varit med om, men tog det hela ändå förhållandevis bra efter att jag förklarat bakgrunden.
Slutligen måste jag också, apropå nära-döden-upplevelser, återkomma till de kefalonska slingriga bergsvägarna. Nästan hela ön består av berg och vägarna löper ofta hundratals meter upp, utmed bergssidorna. Oftast är vägarna försedda med räcken, men inte alltid. Det fanns många tillfällen då det enda som skiljde hyrbilen från ett brant stup var det avstånd som man höll till vägkanten. Och när vägen ibland knappt rymde två bilar på bredden, då var man inte så kaxig – särskilt om man inte själv höll i ratten. Och om man var den som höll i ratten, då var det ofta ganska krampaktigt och inte utan viss handsvett. Ändå utsatte vi oss för detta så många gånger. Utsikterna, resmålen och upptäckarlusten tog överhanden.
tisdag, oktober 16, 2007
Läskigt likt
Klicka på bilden för förstoring.
All cred till min vän Agipman som såg likheten och gjorde ovanstående fotomontage. Om jag skulle ringa Fredriks arbetsgivare och fick höra att Fredrik är i Thailand skulle jag faktiskt bli riktigt misstänksam... Jag har annars alltid tyckt att Fredrik Birging varit rätt obehaglig med sina "skämtsamma" nyhetspresentationer och sin extra betoning på sitt eget namn.
lördag, oktober 13, 2007
Man juckade omkull träd
Wow! Snacka om kåthet! Med sådana superkrafter som denne gubbe tydligen besitter får man ändå vara glad att han gav sig på träd och inget annat, eller snarare annan, i alla fall. Hade han måhända överdoserat Viagra? Men en fråga man måste ta med i beräkningarna beträffande gubbens virilitet är förstås vilket sorts träd som han juckade omkull. Jag menar, en liten dvärgbjörk är ju inte mycket att jucka omkull. Men om vi snackar 300-årig ek - då har vi att göra med en riktig best!
fredag, oktober 12, 2007
Lika som bär: Daniel Karlsson och Moneybrother
Anders "Moneybrother" Wendin och Daniel Karlsson (från Idol 2007) är två bra artister (jo, Daniel känns redan som en färdig artist) som dessutom är ganska lika varandra. Inte bara till utseendet, utan även beträffande ansiktsuttryck och energi på scenen.
Här följer först tre foton på Daniel Karlsson, sedan fyra foton på Anders Wendin.
Två andra vars likhet jag tidigare bloggat om finns här.
Uppdaterat: Kolla Youtube-klippen längst ner också!
Här följer först tre foton på Daniel Karlsson, sedan fyra foton på Anders Wendin.
Två andra vars likhet jag tidigare bloggat om finns här.
Uppdaterat: Kolla Youtube-klippen längst ner också!
torsdag, oktober 11, 2007
Världen är liten - åtminstone i den grekiska övärlden
"Världen är liten" är som bekant en klyscha som aktualiseras då och då. Fram till nyligen var mitt eget mest utmärkande exempel på att världen är liten detta: Året är 1995. Jag och några av mina närmaste vänner sitter på en hotellbalkong på Kos i Grekland när en gymnasieklasskompis och en kompis till honom kommer gående nere på gatan. Vi ropade på dem, de kom upp till oss och resten av semestern festade vi ihop varje kväll.
Frågan är dock om det inte kändes som att världen var ännu mindre, så att säga, när jag och sambon var på Kefalonia förra månaden. En dag hade vi tagit hyrbilen på en tur västerut. Efter några timmar hamnade vi på den vackra stranden Xi Beach med sin röda sand (vissa andra stränder hade vit sand, andra gul, några hade grå sand och andra hade små vita, runda stenar) och sina omgivande vita klippor. På solstolarna bredvid låg ett ungt, engelskt par (det var för övrigt så mycket engelska turister på Kefalonia att man ibland kände ”This is England” – vilket även är titeln på en mycket bra film som går på bio just nu).
Dagen efter körde vi österut, till den andra delen av ön, där den ännu mer paradisiska stranden Antisamos var ett av våra mål för dagen. Det var just på Antisamos Beach som betydande delar av hollywoodfilmen ”Kapten Corellis Mandolin” spelades in. En film som ökade turismen till Kefalonia med 70 %! Nåväl, tillbaka till oss. Vi slår oss ner på varsin solstol och börjar lapa dagens dos av sol. Döm om vår förvåning när samma unga, engelska par som vi var grannar med dagen innan snart dyker upp till sina solstolar precis bredvid oss! En stund senare ska sambon gå till bilen och hämta en sak. På väg dit märker hon att den engelska ”granntjejen” också är på väg till sin hyrbil. Och självklart står deras bil parkerad precis bredvid vår bil! Undrar om de kände sig förföljda?
Har du själv någon ”världen-är-liten-anekdot”?
Här är några bilder från Antisamos Beach. Något som inte syns på bilderna är alla de hundratals fiskar som svärmade runt omkring en när man snorklade och matade dem med bröd.
Frågan är dock om det inte kändes som att världen var ännu mindre, så att säga, när jag och sambon var på Kefalonia förra månaden. En dag hade vi tagit hyrbilen på en tur västerut. Efter några timmar hamnade vi på den vackra stranden Xi Beach med sin röda sand (vissa andra stränder hade vit sand, andra gul, några hade grå sand och andra hade små vita, runda stenar) och sina omgivande vita klippor. På solstolarna bredvid låg ett ungt, engelskt par (det var för övrigt så mycket engelska turister på Kefalonia att man ibland kände ”This is England” – vilket även är titeln på en mycket bra film som går på bio just nu).
Dagen efter körde vi österut, till den andra delen av ön, där den ännu mer paradisiska stranden Antisamos var ett av våra mål för dagen. Det var just på Antisamos Beach som betydande delar av hollywoodfilmen ”Kapten Corellis Mandolin” spelades in. En film som ökade turismen till Kefalonia med 70 %! Nåväl, tillbaka till oss. Vi slår oss ner på varsin solstol och börjar lapa dagens dos av sol. Döm om vår förvåning när samma unga, engelska par som vi var grannar med dagen innan snart dyker upp till sina solstolar precis bredvid oss! En stund senare ska sambon gå till bilen och hämta en sak. På väg dit märker hon att den engelska ”granntjejen” också är på väg till sin hyrbil. Och självklart står deras bil parkerad precis bredvid vår bil! Undrar om de kände sig förföljda?
Har du själv någon ”världen-är-liten-anekdot”?
Här är några bilder från Antisamos Beach. Något som inte syns på bilderna är alla de hundratals fiskar som svärmade runt omkring en när man snorklade och matade dem med bröd.
tisdag, oktober 09, 2007
Arkitektritad
Ibland läser man i bostadsannonser att villan i fråga är arkitektritad. Ja, det får man verkligen hoppas. Vad skulle den annars vara? Bussförarritad? Pizzabagarritad? Bibliotekarieritad?
Skandalen på Söderstadion
Jag tänker absolut inte försvara att någon slänger in vare sig snusdosor, plastölglas eller konfetti mot en linjedomare, trots att denne missat att en helsingborgare varit tre meter offside och att domaren därmed indirekt orsakat ett insläppt mål för Hammarby. Trots att jag delar ilskan och frustrationen hos "kastarna" tänker jag inte försvara det. Det är aldrig rätt att kasta in föremål mot domare. Om inte annat så för att det är bättre att skänka mynten till tifogruppen i stället för att orsaka böter.
Men, som Grönvita sidan upp tidigare konstaterat, är det tydligen en milsvid skillnad på hur domarkåren hanterar sådana här situationer, beroende på vilka lag och supportrar som är inblandade. När aik-fans kastar in saker mot en blödande spelare är det tydligen inget större fel med det. Men när personer i bajenklacken skvätter lite öl på en synskadad stins – ja då jävlar ska det slås på stora trumman och statueras exempel. Och det är just denna inkonsekvens som är den verkliga skandalen - domarskandalen.
För övrigt tycker jag att mina foton från Assos förtjänade fler kommentarer.
Men, som Grönvita sidan upp tidigare konstaterat, är det tydligen en milsvid skillnad på hur domarkåren hanterar sådana här situationer, beroende på vilka lag och supportrar som är inblandade. När aik-fans kastar in saker mot en blödande spelare är det tydligen inget större fel med det. Men när personer i bajenklacken skvätter lite öl på en synskadad stins – ja då jävlar ska det slås på stora trumman och statueras exempel. Och det är just denna inkonsekvens som är den verkliga skandalen - domarskandalen.
För övrigt tycker jag att mina foton från Assos förtjänade fler kommentarer.
söndag, oktober 07, 2007
Assos på Kefalonia med omgivningar
Assos på Kefalonia har jag tidigare beskrivit med diverse superlativ och illustrerat med foton från flera kilometers avstånd. Jag tänkte i detta inlägg ge några närmare fotobevis för att denna by förtjänar dessa superlativ. Det sägs att Prince Charles och Lady Diana firade en del av sin smekmånad här och det kan man i så fall förstå. Assos påstås också vara en magnet för konstnärer. Det är inte heller svårt att förstå.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)