Uthängd på nätet

Jaha, då var man upplagd med bild på nätet när man kissar (nöden har ingen lag). En milstolpe i mitt liv, verkligen. Hm... en stämning kanske skulle kunna bättra på kassan lite. För det är ju pengar som skulle kunna kompensera denna uthängning (sneglar menande på den rike arbetsnarkomanen som plåtade). Våld är inte riktigt min kopp te. Annars var det ju en kille som blev ihjälsparkad när han "störde" några killar som kissade på stan.

Bajenfoten!

Beware! Here it comes, the one and only BAJENFOTEN!!! Ready to kick some stjärt! ;-)

Nynäsvägen vs Huddingevägen

Nynäsvägen: 0 rödlysen och 0 hastighetskameror (i alla fall de milen närmast stan).

Huddingevägen: 27 000 rödlysen och alldeles för många hastighetskameror.

Resultat: Nynäsvägen vinner på knockout efter 12 sekunder i första ronden.

Johnny Depp på toaletten

En lärare sa till mig idag att man som lärare fattar massor av beslut varje dag ("tusentals"). Man har ofta ca 2 sekunder på sig att fatta ett rättvist beslut för de inblandade parterna. Detta fick mig osökt att dra en parallell till hur det måste vara att vara fotbollsdomare. Det finns flera likheter. Exempelvis ska du vara konsekvent och du ska helst döma på samma nivå hela tiden. Du delar också ut varningar och utvisningar, men oftast räcker det med en tillsägelse. En mer personbunden likhet är att min lärarhandledare brukar blåsa i en visselpipa när rasten är slut och det är dags att gå in.

Ha ha.. upptäckte idag att det hängde urklippta tidningsfoton på Mel Gibson, Johnny Depp (och en till "hunk" som jag i skrivande stund inte kommer på vem det var) inne på toaletten vid lärarrummet. Förutom att det är roligt att konstatera att det finns sådana trånande vilddjur i lärarkollegiet, är det väl ett tecken om något på att detta är en arbetsplats som domineras av kvinnor.

Natten går tunga fjät?

Natten går tunga fjät, runt gård och stuva, kring jord som sol´n förlät, skuggorna ruva. (Med reservation för att texten eventuellt inte är exakt så). Det slog mig idag vilket ålderdomligt språk det faktiskt är i denna luciatext. Jag skulle gissa att 99 % av alla barn som sjunger detta inte riktigt förstår vad som menas. Visst förstår de flesta antagligen att texten beskriver ett vintermörker. Men fjät och stuva, vad är det för ena ord egentligen? Och jord som sol´n förlät - vad menas? Överhuvudtaget är det nog både nyttigt och intressant att reflektera över de traditioner som vi vårdar. Vad är det vi säger och sjunger egentligen? Vad är det vi gör? Varför gör vi detta? Kul var det i alla fall att se vanligtvis kaxiga, två meter långa högstadiekillar sjunga Tipp tapp, tipp tapp iklädda tomtemundering och samtidigt le generat åt sin egen uppenbarelse.

Passion

Det var någon som skrev något i stil med att kärleken till fotboll visar sig som tydligast i Royal League. Att kärleken till fotboll i december är som en mors kärlek till ett fult barn, ett barn med ett utseende bara en mor kan älska. Och visst är det väl så. Mitt Hammarby spelar inte alltid den bästa fotbollen, men det är MITT lag. Samtidigt ser jag det inte som en lojal uppoffring att ställa sig på ett 0-gradigt Söderstadion i december. Jag ser det faktiskt som en lyx. Att i och med Royal League få se några bonusmatcher off-season.

Rytterbro i målet gjorde en minnesvärd sista match för Bajen. Tyvärr kommer vi att minnas den för de två tabbar han gjorde, som resulterade i att en vinst för Bajen blev ett oavgjort resultat. Därmed tjänade också Bajen 150.000 kr mindre i Royal League. Och om vi missar slutspelet p g a Rytterbro kanske vi ska skicka en räkning till hans framtida arbetsgivare (om han nu får någon med tanke på tabbarna), eller varför inte till Rytterbro själv?

Det är som ni ser ingen dans på rosor att vara en passionerad fotbollssupporter. Men det är alltid något som berör. Och det, mina vänner, det är värt mycket.

Ett tillägg: Det är inte spelarna man älskar (även om de kan vara mycket omtyckta), de är utbytbara. Nej, det som man älskar är varken spelare, tränare eller någon annan - det är fenomenet Hammarby. Det är en fråga om identifikation. Hammarby är så väl sammankopplat med en själv. En bit av en själv. Så det är väl en form av egenkärlek antar jag. ;-)

Dali

Äkta Dali-teckningar på väggarna i ett enkelt hus. Märkligt. Säger inget mer.

En förvirrad, lallande fåne

Idag kände jag mig verkligen malplacerad ute på min skola. Min roll är ju i första hand att observera, men man vill ju gärna vara lite social och kunna hjälpa ungarna med det de sysslar med. Men idag var det julpysseldag. Och jag är ingen pysselkille - basta! Göra smällkarameller, baka pepparkakor och sjunga luciasånger - det är bara inte jag. Måste man vara pysslig för att bli lågstadie- eller mellanstadielärare? Kan man inte bara få koncentrera sig på skolämnena? Visst, jag kan tycka att det är kul att leka med ungarna, men pyssla eller leka med handdockor eller dylikt, nej tack. Jag tog därför helt och hållet på mig observatörsrollen idag. Allt känns bara så förvirrat, vill jag ha information så får jag ta reda på den själv. Barnen vet ju mer än jag om reglerna, hur ska jag då kunna besvara vad man får och inte får göra? Inte konstigt då om de inte får någon respekt för mig. Förvirrande också dels för att man samtidigt har en gruppupgift och en individuell uppgift, dels för att man å ena sidan ska komma in i skolmiljön, å andra sidan ska man göra sina uppgifter. Uppgifterna är också förvirrande otydliga. En lallande fåne, det är vad man känner sig som allt för ofta.

Sedan är det ju i o f s alltid förvirrande på nya arbetsplatser. Och jag är ju en sån som helst vill klara av allting perfekt från början. Allt brukar ordna sig, det kan man ju alltid försöka trösta sig med.

Lukta i lukto?

Se i syne har man ju hört talas om. Men höra i... ja, vad blir det? höra i hörne? Och blir det på samma sätt lukta i lukto, eller vadå? (Inspiration: Tomas Pettersson)

Jag är ingen fröken!

Första "riktiga" dagen ute på min VFU (verksamhetsförlagda utbildning) idag i klass 1b. Tystnadsplikten kräver att jag inte går in på några detaljer, men det hade jag ändå inte tänkt göra. Det var kul, även om min roll är lite oklar än så länge. Sedan är det ju alltid så att mötet med en ny arbetsplats, nya arbetskamrater och nya uppgifter alltid är lite omtumlande. Men ungarna verkar gilla mig och det är ju roligt. Sedan har ju några såklart försökt att testa mina gränser, som att slänga en upphittad handske fylld med snö emot mig till exempel...

Man måste till viss del sätta gränser mot sina kollegor också... blev indirekt kallad för fröken av en förskolelärare, hon använde ordet fröknarna när hon pratade om sig själv och mig till ett barn. Men det är knepigt, finns ju inget bra motsvarande maskulint ord. Magister känns fel. Nej, "läraren" eller mitt förnamn får det bli.

Ibland är faktiskt inte en lägenhet på Söder med låg hyra intressant

Var och kollade på en lägenhet igår. Skum typ som visade lägenheten. Jag kan ha hört fel nånstans, men om jag inte gjorde det så sa han på telefon att han inte visste vad det var för portkod, eftersom han inte bodde där. Sedan, när han släppte in oss i porten, frågade han vilken lägenhet vi skulle titta på (!). Och sedan, när han visade lägenheten, så sa han att han bodde i den lägenheten. Dessutom verkade han smått desperat, kunde tänka sig att flytta vart som helst i storstockholm, enligt informationen på lägenhetsbytarsajten. Intrycket förbättrades knappast när vi visades lägenheten: sprickor i tak och väggar och ett allmänt stort förfall. Inte hade han ansträngt sig för att göra fint heller - ölflaskor och cigglukten gjorde sig påminda, liksom ett allmänt snuskigt kök mm. Är inte själv någon pedant, men om man ska visa upp lägenheten borde man ju ha lite vett att fixa i ordning.

Nej, den lägenheten var inte intressant. Det hjälpte inte att den låg på Söder och hade en hyra på 1556 kr för 22 kvm. Då behåller jag hellre 31 kvm i Sköndal för 2310 kr. Någon som vill byta? Närhet till stan, balkong och bra hyra värdesätts. 1-3 rok, maxhyra 6500 kr ungefär. Ett 2-mot-1-byte, där vi slänger in en schysst 3:a i Huddinge med mycket låg hyra i potten, är ännu mer intressant för vår del. Fasen, jag har ju inte flyttat på hela 7 månader, det börjar rycka i flytt-tarmen... Sedan måste jag ju sysselsätta vissa vänner som bara LÄNGTAR efter att hjälpa mig med att flytta igen...

Prata inte i direktsändning när du inte har vaknat

Tänkte bara fortsätta på området språkliga underligheter lite grann. Här kommer två tabbar av (morgontrötta?) programledare i TV4:s morgonsändningar.

"HIV 71" (Malou von Sivers presenterar hockeyresultat på ett skrämmande sätt).
"Då ska vi se vad jag har här i fittan" (Staffan Dopping klantar till det big time... Han skulle egentligen ha sagt "fickan").

Jag är ert nya svenskläraret

Ett lustigt uttryck som används ganska frekvent av personer i övre tonåren och de yngre 20+ -människorna är "jag bor hemma". Dessa personer syftar då på att de fortfarande bor hemma hos sin mamma och/eller sin pappa. Men vad är det för ett uttryck egentligen? Var bor man om inte hemma? Ja, det är klart att man ibland kan bo på hotell eller så, men det är nog inte denna distinktion dessa personer åsyftar. Det får mig att tänka på den gamla Hassan-busringningen där snubben på "Bamses grill" (vilket namn!) säger att de har "hemlagat" mos, men sedan visar det sig att de egentligen tillverkar moset i kiosken. Busringaren frågar då självklart: Bor ni i kiosken? (Hm, här kanske man kastar glas i stenhus, men det heter kanske inte "busringaren"? Fast "bustelefonören" låter våldigt torrt. Något förslag?)

Annars är det intressant att "tjejkompis" och "flickvän" har så olika betydelse. Ordagrant betyder de ju egentligen samma sak.

Räknaren, del 2

Vete 17 om det blev rätt med räknaren här under. Trodde väl att den skulle hamna längst ner på sidan. Man är ju lite gröngöling med det här. Men, men, själva räknandet verkar ju fungera i alla fall. Den började alltså räkna alldeles nyss, runt kl 01, 1 december. Får se hur detta utvecklar sig.

Räknare

buy poker chips