Folkpartiets dåliga retoriska knep

Två noteringar från besöket i mitt förortscentrum idag: Framme vid kassan säger kassörskan till mig: "Du kan dra". Är inte det respektlöst att säga till en kund? Nej, det var det inte, för hon menade att jag kunde dra mitt kundkort just då.

Ute på torget såg jag en av Folkpartiets affischer. På den stod det: "Vi skickar inga gnällspikar till Bryssel!". Nähä, men lallande fånar går bra då? Eller folk som bara tycker att allting är bra och inte vill göra någon skillnad? Vad ska man då ner till Bryssel och göra?

Min definition av politiskt engagemang är att man reagerar på sådant som man inte tycker är så bra och vill förbättra. En gnällspik för mig är en person som bara gnäller och inte gör något åt det. Men om man försöker bli invald i Europaparlamentet vill man antagligen inte bara sitta på sin kammare och gnälla, utan faktiskt förändra samhället till det bättre. Sedan är det som alltid så att huruvida man är en ja-sägare eller en nej-sägare beror på hur frågan ställs och vilka alternativ man har. Det låter oftast mer positivt att vara en ja-sägare. Därför kan en nej-sägare till ett alternativ lika gärna kategoriseras som en ja-sägare, beroende på hur man framställer frågan. En som säger nej till kärnkraft kan lika gärna kategoriseras som en som säger ja till förnyelsebara energikällor, för att ta ett exempel. Låt er inte luras av dålig folkpartistisk retorik.