Cliff skojar till det

Telefonsamtal till sjukgymnasten

Cliff: Hej, jag stukade foten för några veckor sedan och skulle behöva hjälp med rehabilitering.

Glad och käck sjukgymnast: Vad bra!...

Cliff: Jag antar att du inte menar att det är bra att jag stukat foten...

Sjukgymnast: *skratt*

KKK

Som Ina kommenterade, konstigt att KKK inte finns med på svarta listan över otillåtna bokstavskombinationer för registreringsskyltar. Igår såg jag en bil med just KKK på skylten.

Ni vet väl förresten vilken som är KKK:s favoritglass?

Ramones: Tke KKK took my baby away

Observationer av blivande föräldrar

Jag och sambon var på Försäkringskassan för en informationsträff om föräldrapenning idag. Något som slog mig var hur unga vi kändes jämfört med de andra blivande föräldrarna. Medelåldern verkade ligga på minst 35 år. Helt galet. Jag vet att det finns många anledningar i vårt samhälle till att vänta med att skaffa barn (t ex ekonomiska förutsättningar och mental mognad), men jag tycker att det ändå är tänkvärt i sammanhanget att en kvinna är i sin mest fertila ålder som 18-åring.

Det delades förstås ut informationsfoldrar. En per par och en vardera till dem som kom själva. Under mötets gång noterade jag att det bland samtliga sex par var kvinnan som höll i pennan och förde anteckningar i foldern. Det kan inte bara ha varit en slump.

Löjlig man med löjrom gjorde sig till åtlöje

För några timmar sedan kom jag och sambon hem från en snabbkryssning till Åland. Om det inte hade varit för att det gungade rätt bra ute på öppet hav och för att hyttradion störde nattsömnen då den med ilskna missljud reagerade på att mobiltelefonerna sökte nät (trots att vi hade nallarna avstängda), skulle vi lika gärna kunna ha snurrat runt några varv runt Fjäderholmarna utan att jag hade märkt någon skillnad. Februarimörkret var kompakt. Så sjukt det är egentligen att transportera så många människor på det här viset, där nästa avgångsplats för de flesta passagerarna är samma ställe som där de steg ombord.

Sofistikerade och elitistiska som vi är ägnade vi så klart lördagskvällen åt att läsa böcker och Dagens Nyheter och spela schack inne i hytten.* Men det var förstås ogörligt att helt undvika pöbeln. Varje gång man åker ålandsbåt stöter man ofrånkomligen på ett antal människor som får en att, åtminstone för en kort stund, tappa tron på mänskligheten. Denna känsla behöver inte alltid utlösas av ett sådant övertydligt brott mot internationella vett- och etikettregler som drabbade oss senast det begav sig, utan kan också härledas till en sådan subtil infantilitet som vi bevittnade i restaurangmatsalen igår. Vid bordet intill oss satt ett par i 35-årsåldern. Mannen i sällskapet beställde löjrom till förrätt. Jag vet inte vad han förväntade sig av sin beställning, men inte var det traditionell löjrom i alla fall. Då mannen efter en lång tid knappt har rört sin löjrom kommer servitrisen och frågar mannen om han inte tyckte om löjrommen. Mannen svarar då "nej, den var rå". Sedan hörde jag tyvärr inte vad servitrisen svarade. Vad tycker ni att hon skulle ha svarat?

* Detta är en sanning med modifikation. Vi gjorde även annat under lördagskvällen. Och även om vi förmodligen inte tillhörde de mest osofistikerade på båten hade vi ändå de facto valt att åka ålandsbåt. Mycket beroende på att det är trevligt att komma varandra nära och för tax-freebutikens skull. Men hade det inte varit för att min fot nyligen stukades hade det också varit kul att fräscha upp de mycket rostiga buggkunskaperna (för videons skull måste ni klicka på denna länk!) en aning.

Jag är Thailand

You're Thailand!

Calmer and more staunchly independent than almost all those around you,
you have a long history of rising above adversity.  Recent adversity has led to
questions about your sexual promiscuity and the threat of disease, but you still manage
to attract a number of tourists and admirers.  And despite any setbacks, you can
really cook a good meal whenever it's called for.  Good enough to make people
cry.


Take the Country Quiz
at the Blue Pyramid

Världen är liten... igen

Jag var hos en kompis och drack öl ikväll. Kompisen hade en annan kompis där också, en snubbe som jag aldrig har träffat förut. Han kom från Kalix, så jag var självklart tvungen att fråga honom om han kände till den enda människan som jag känner som kommer från Kalix. I Kalix bor det drygt 17.000 personer. Men visst visade det sig att killen jag träffade ikväll kände till denna enda Kalix-person i min bekantskapskrets. De hade till och med bott så nära varandra som 15 meter, vilket nästan är som att sova skavfötters, med norrlandsmått mätt! "Världen är liten" är en klyscha som åter igen ligger nära till hands.

För övrigt tror jag att jag har druckit 95%-ig sprit för första gången nu.

Namn på en dotter

Om du fick en dotter, vad skulle du döpa henne till då? Alternativt: Om du har en dotter eller flera döttrar, vad heter hon/de?

Hört talas om bindestreck?

Är det jungfrun, oliven eller oljan som kostar 39,90 kr litern?



Ska de sälja Lördags godis? Ska de alltså sälja någon annans godis? Och vem är denne Lördag? Fredag har jag läst om. Det var väl han som hängde med Robinson Crusoe? Men Lördag? Jag har aldrig hört talas om någon med det namnet förut. Bindestreck har jag däremot hört talas om.



Det måste vara en väldigt stor burk om hela Skagen och dessutom en röra ska få plats i den... Lägg även märke till den piffiga särskrivningen av "supergod" med hjälp av bokstavsstorleken.

Alla foton här ovan är tagna utanför min lokala närlivsbutik en mörk decemberkväll 2007.

Coke head

Hört talas om Coca-Cola Light Sango? Det första man kommer att tänka på när man ser detta namn är förstås att Sango är snott från den franske manusförfattaren Sango. Inte det? Nej, det är inte så konstigt. Namnet tillhör ju ingen storkändis direkt, bara en snubbe som fått hybris.

Jag har en kompis med serbiskt ursprung som heter Coke. Han kanske också skulle stämma Coca-Cola? Fast det är klart. Läsken Coke fanns ju innan polaren Coke. Men det fanns nog några som hette Coke även på den tiden då läskens smeknamn Coke introducerades på marknaden.

Var man ska dra gränsen för vad som är varumärkesintrång är inte alltid lätt, men i fallet Sanga tycker jag att fransosen har tagit sig vatten (eller läsk) över huvudet. Men man vet aldrig, verkligheten överträffar dikten rätt ofta. Det kanske visar sig vara ett smart drag att stämma Coca-Cola.

Sverige - Norge: Floskler och "lika som bär" (uppdaterat med extra bilder)

Puh! Vilken rysare som Sveriges handbollsmatch idag utvecklade sig till! Innan EM hade jag aldrig kunnat förutspå att jag skulle sitta och leva mig med så mycket i en match om femteplatsen. Men det låg ju även en direktplats till VM och ett lättare OS-kval i potten. Och gammal hederlig grannlandsprestige förstås. Dessutom var matchen i sig oerhört dramatisk (precis som matcherna mot Ungern, Spanien och Tyskland varit). Men själva matchen får ni läsa om på annat håll. Det finns många andra som skriver om den. Nej, här får ni i stället hålla till godo med uppsnappade sportfloskler och "lika-som-bär". Känns det okej?

Peter Jihde: "På plats nere vid rinkside: Patrick Ekwall med Martin Boquist."

HANDBOLL Jihde, inte ishockey.

När Sverige sedan vunnit matchen säger expertkommentatorn Andreas Larsson med belåtenhet: "Vi har spelat länge på handbollens bakgård och nu är vi där."

Snyggt syftningsfel där. Med "där" menade han förstås i handbollens finrum, vilket var helt uppenbart om man lyssnade på det han sa innan det lösryckta citat som så elakt ryckts ur sitt sammanhang och publicerats på denna blogg. Men meningen var tokig ändå, det var den.

Sedan kom jag också att tänka på den stora likheten mellan handbollslandslagets försvarsspecialist Magnus Jernemyr och sångaren i Soundtrack of our lives, Ebbot Lundberg. Men det är klart, de är väl från Göteborg båda två (?), och små bonnhålors inavel kan ju på de underligaste vis sätta sina spår i hur folk ser ut... ;-) Jag hittade inte någon riktigt bra bild på Jernemyr, men visst kan man ana den stora likheten?




Dessutom tyckte jag att Norges Ketil Strand hade ett "radioutseende" som påminde väldigt mycket om radioprofilen Kjell Eriksson. Men jag hittade ingen bild på Ketil.

Uppdaterat: Jag har nu hittat en bild på den norske handbollsspelaren. Han stavade sitt namn Kjetil, inte Ketil. Jag får väl ta tillbaka det där med radioutseende också. Gutten ser väl helt okej ut, får man lov att säga. Hur som helst, här har ni honom och radio-Kjell (deras namn är ju väldigt lika varandra också):

Hata Göteborg

Filmtiteln "Hata Göteborg" provocerade en del människor så mycket att regissören fick lov att ha polisbeskydd vid premiären. Detta får mig osökt att tänka på "Fucking Åmål". Inte ledde väl den till lika starka fysiska reaktioner? Möjligtvis var det en del dalslänningar som satt och svor på sina kammare med näven i fickan eller skrev arga insändare till lokaltidningen. Men det är klart, det finns ju inte lika många huliganer i åmålstrakten som i Göteborg heller.

Hata Göteborg är en film som jag länge varit sugen på att se. Men det har bara inte blivit av än. Någon som har sett den? Är den bra?

Nytt rekord

Det här periodkortet plockade jag av en kille i 12-13-årsålderns så sent som för några veckor sedan. Det verkar helt otroligt, men antagligen har han (och/eller kanske några andra också - korten är ju inte personliga) använt kortet i drygt tre år efter att dess giltighetstid gått ut. Ganska fräckt, eller hur? Det blev i alla fall, med god marginal, ett nytt rekord för mig i grenen "plocka kort med längst tid sedan det gick ut".

Förra gången som jag bloggade om att jag hade ertappat en fuskåkare blev det en livlig och stundtals hätsk diskussion bland kommentarerna. Du kan läsa om den här. Jag fick nog fram mina ståndpunkter rätt bra där. Men en sak som jag vill tillägga är att de gånger som jag är sträng mot fuskåkare är jag det inte främst för mitt eget välbefinnandes skull, utan faktiskt för alla skötsamma, betalande resenärers skull. Jag tycker faktiskt att det känns orättvist när vissa åker snålskjuts på andras bekostnad, vilket de som fuskåker ju gör - indirekt.

Visst finns det fördelar med gratis kollektivtrafik, men så länge som vi inte har det, då tycker jag att alla ska göra rätt för sig.

Dagens (eller nattens) icke-nyhet

Stormen får inget namn

Eh... vad är så intressant med att stormen inte får något namn? Varför är det den första (och därmed viktigaste?) rubriken som man ser när man går in på aftonbladet.se? Hur mycket bryr man sig egentligen om vad stormen heter, eller om den överhuvudtaget heter nåt, när taket blåser av?

Uppdatering 12.54: Länken överst i detta inlägg leder numera till en annan rubrik och en artikel med lite annorlunda innehåll.

P.S. Det finns ett ganska färskt inlägg under detta också. Läs gärna det med.

På två ställen samtidigt

Jaha, här sitter jag med stukad fot i högläge och med stukad dygnsrytm i felläge medan andra är ute och har kul... Nåväl, jag tycker faktiskt inte så synd om mig själv. Förutom foten är det mesta bra nu. Vi lyckades sälja lägenheten nu i veckan till ett bra pris, till exempel. Och min skada har bland annat gett mig tid och lust att bloggifiera mig.

Okej, här kommer själva blogginlägget, så att säga:

Den mycket lovande vänsterbacken Emil Johansson värvades till Hammarby inför säsongen 2007. I en intervju på Bajens hemsida säger han något som jag inte alls begriper mig på:

"I början åkte jag hem så gott som varje helg, men ju mer tiden har gått, desto mer har jag stannat kvar i Stockholm. Jag trivs mycket, mycket bättre här än vad jag trodde att jag skulle göra.

Många som vill komma och hälsa på också?

- Ja, det var jättemånga kompisar som kom och hälsade på i början. Det var folk uppe varje helg i flera månader."

Han säger alltså både att han åkte hem till Karlskoga så gott som varje helg OCH att det var jättemånga kompisar som kom och hälsade på i Stockholm i början. Åkte han hem till Karlskoga samtidigt som hans kompisar kom och hälsade på i hans lägenhet i Stockholm eller vad? Jag förstår verkligen inte.

Högt pris på prisar

Det finns en del att kommentera här, tycker jag. För det första har vi stackars Joakim, som verkar ha haft ett anmärkningsvärt dåligt 2007. Tragiskt. Psykologen hoppar jag över.

Sedan har vi 16-årige Oscar. Maktskifte 2007? Nej, det var ju redan 2006 som maktskiftet (tyvärr) ägde rum. Om det nu var regeringsskiftet Oscar syftade på förstås. Han kan ju i och för sig ha menat någonting helt annat. Kanske var det hans mamma som tog tillbaka makten där hemma? Vem vet.

Oscar kommer också ihåg att snuset var dyrt 2007. Oj, oj, oj... gå ut och indirekt erkänna i nationell press att man som minderårig snusar! Hujedanemej! Jag tolkar i alla fall Oscar på det viset. Annars är det fasligt omtänksamt av Oscar att tänka på alla stackars andra människor som snusar. Dessutom har ju snuspriset höjts ytterligare efter senaste årsskiftet p g a en skattehöjning. Detta måste ha drivit många snusare till vansinne. Förmodligen är det någon desperat snusare, kanske rentav vår vän Oscar, som ligger bakom denna fräcka snuskupp:


Det måste finnas ett samband!