fredag, januari 29, 2010

Försäkringskassans brist på verklighetsförankring


Jag tycker att det är intressant att Försäkringskassan förutsätter att jag inte skulle ha arbetat 24 till 27 december om jag inte hade varit föräldraledig. Jag vet inte vilket parallellt universum Försäkringskassan lever i, men det är uppenbart att det inte innehåller några helgöppna affärer, inte någon helgarbetande sjukvårdspersonal och absolut inte några helgarbetande bussförare.

Det hade varit en smula mer ödmjukt om de åtminstone kunde formulerat sig annorlunda. De kunde ha undrat om jag inte hade arbetat dessa dagar i stället för att förutsätta att jag inte skulle ha gjort det.

onsdag, januari 27, 2010

Socialister är vi allihopa

Cliff Hanger och alla andra som gillar sociala medier är per definition* socialister, eller hur?


*Fast inte enligt den gängse definitionen förstås.

Återvunnen helikopter

Eftersom försöker leva hyfsat miljövänligt tänker jag härmed arbeta lite med återvinning. Jag ska återge en Facebook-status som jag tycker var lite småfyndig:

"Cliff Hanger får köra helikoptern hos grannarna men inte framför frugan".

tisdag, januari 26, 2010

Som man bäddar får man ligga

"Som man bäddar får man ligga", heter det som bekant. Betyder detta att man måste bädda sängen för att få ligga?

söndag, januari 24, 2010

Rädd för som barn

När jag kör buss lyssnar jag mycket på radio. Musik och P1 i all ära, men det som verkligen kan lätta upp en arbetsdag för mig är ett underhållande pratprogram. Utbudet av detta är dock inte så stort (eller har någon ett tips på något som jag kanske har missat?).

Ett guldkorn är dock programmet Christer i P3 mellan 14 och 16 måndag till fredag. Åtminstone de delar av programmet där programledarna och lyssnarna (som ringer in) delar med sig av sköna anekdoter och kuriosa erfarenheter kring varierande ämnen. Det kan vara allt från "festen som inte alls blev som jag hade tänkt mig" till "katastrofala julklappar" till, som i onsdags: "detta var jag rädd för som barn".

På det sistnämnda ämnet har jag en anekdot som troligen hade platsat: En svensk familj är på besök hos en svensk-tysk familj i Hamburg i början av 80-talet. Mammorna i familjerna är systrar med varandra. De vuxna befinner sig på övervåningen medan den svenska familjens fyraårige son ligger i en gästsäng på undervåningen. Plötsligt hörs det upp till övervåningen att pojken inte är nöjd med tillvaron. Den svenska mamman skyndar ner. Snyftande berättar pojken om sin mardröm:
- Jag drömde att jag hade en fru som stekte ägg till mig.
Mamman kämpar för att hålla sig för skratt. Hon känner sedan tidigare till sonens aversion mot ägg i alla dess former, men hon hade inte förutspått detta mardrömmande om en äggstekande fru.

28 år senare har jag lärt mig att äta stekta ägg. Ja, det händer till och med ibland att jag ber min fru att steka på några ägg.

onsdag, januari 20, 2010

Hyckleri om lyxturism till Haiti

De senaste dagarna har det varit ett visst rabalder om att kryssningsresenärer lever lyxliv bara några mil från det jordbävningsdrabbade området på Haiti.

Och jag förstår att en första spontan reaktion kan vara upprördhet och indignation. Hur kan de? Men om man tänker efter, varför är egentligen detta värre än att åka på någon annan lyxsemester, någon annanstans i världen? Varför är det bättre att lägga pengarna på en lyxresa till Tahiti, Guadeloupe eller Maldiverna?

Jag tror att det handlar om att det blir så uppenbart vilken skillnad i livsvillkor som de jordbävningsdrabbade och lyxturisterna lever under. Men skillnaden i antal mil från katastrofen borde inte spela någon roll. Det är klart att det hade varit värre om folk hade suttit några hundra meter i från, inom synhåll för jordbävningsoffren, och sippat på paraplydrinkar, om man ska dra saken till sin spets. Men nu gör de inte det. Därför är det enligt mig inte värre med lyxturism i Haiti än till exempel på ovannämnda orter. Det vore hyckleri att påstå att den ena turistdestinationen är bättre än den andra. Alternativet är att ingen bör åka på lyxturistresa någonstans i världen och bara engagera sig i att vara solidarisk. Men det lämnar jag öppet.

Men man får ju hoppas att lyxturisterna, oavsett var de befinner sig, OCKSÅ engagerar sig och hjälper till på ett eller annat sätt.

tisdag, januari 19, 2010

Vad är alternativet?

En fråga från en passagerare idag:

"Will this bus go to the next stop?".

fredag, januari 01, 2010

Inga konstigheter

Just nu sitter jag med bruna kalsonger och med lördagsstrumporna på. Frågor på det?