söndag, november 30, 2008

Finn sex fel - i två meningar



När jag ser detta inser jag att det tydligen krävs en kompetens som jag inte besitter för att få ett skrivbordsjobb inom företaget som jag jobbar på...

(Klicka på bilden för större version).

P.S. Om man är petig kan man hitta åtta fel.


Fotnot: Tack Agip för fyndet.

fredag, november 28, 2008

Kompisar från förr

Facebook kan vara riktigt intressant ibland. Fejjan ger en chansen att se kompisar från förr som man inte har träffat på väldigt länge. Vissa har utvecklats från fula ankungar till vackra svanar. Andra har kanske inte utvecklats... så mycket, om man säger så. I alla fall inte om man ska döma efter vissa foton.

Här är en kompis som jag kände från fyra till sju års ålder och som jag hittade på Facebook förra veckan (det är han i mitten):



Men för att vara lite mer nyanserad vill jag säga till killens försvar att man måste få spexa till det ibland och att det inte är han själv som lagt ut fotot till allmänt beskådande. Det är en sak man får tänka på idag: Allt man gör kan hamna på Internet med namngivning. Och dem man mest bör frukta är ens egna, klåfingriga vänner.

onsdag, november 26, 2008

Syftningsfel

"Babysimma på egen hand" står visst som påminnelse i min mobiltelefon. Ja, det vore en syn det...

tisdag, november 25, 2008

Redaktionsmöte

Om en minut ska jag gå iväg till mitt första redaktionsmöte. Känner mig löjligt nervös i förhållande till tidningens storlek.

onsdag, november 19, 2008

Snällt av mig att byta blöja på dottern

I somras var vi och hälsade på min moster och hennes man i deras sommarhus. När jag tog hand om ett blöjbyte mitt under en middag sa mostern "vad snäll han är" om mig till den då blivande frugan... Lite gammalmodig syn på könsrollerna kan tyckas. Blivande frugan svarade förstås att det är mitt barn också.

Jag kom att tänka på mosterns replik igår när jag var hemma och tog hand om Tilda medan frugan var på puben med ett gäng andra nyblivna mammor. Fatta vilken hjälte min moster hade tyckt att jag var! Fast om det är någon som är hjälte här hemma är det ju frugan, som tar huvudansvaret för både hem och barn, även om det var ett undantag några få timmar igår. Och om någon undrar: jo, jag ska vara föräldraledig själv flera månader nästa år.

Glad och trevlig

"Du ser så glad och trevlig ut" utbrast en tant idag, strax efter att hon gått ombord på min buss. Inte illa för en förare med "negativ attityd"...

tisdag, november 18, 2008

Mötet med chefen

Igår när jag la mig för att somna var jag så uppjagad och fokuserad på tankarna på mötet med chefen att jag bara låg och tänkte på det och vad jag skulle säga. Efter att ha legat vaken i en och en halv timme gick jag upp och skrev upp några tankar jag hade utöver de som jag redan antecknat. Sov sedan i en och en halv timme innan jag vaknade och låg vaken ett tag till. Sov sedan tills väckarklockan ringde 03.55. Sammanlagt blev det cirka tre timmars sömn. På morgonen vaknade jag alldeles svettig trots mitt tunna täcke. Frugan sa senare att täcket var alldeles blött. Det ska mycket till för att jag ska reagera så där.

Jobbade bara halvdag eftersom vi hade ett gruppmöte kl 10. Kändes bra att köra lite och försöka fokusera på något annat, även om det förstås inte gick att koppla bort. Blev mer illamående ju längre arbetsdagen gick. Fick prata av mig med en schysst mellanchef som också beklagade sig över chefen. Illamåendet lugnade sig därmed lite och jag kunde få ner lite lunch innan det var dags för gruppmöte. Gruppmötet gjorde också gott. Bra stämning och lite fokus på annat. Kändes också bra att jag just bokat in mellanchefen och en facklig representant att närvara på mitt möte med chefen. Något som också stärkte mig var de stöttande kommentarer jag fått på bloggen och stödet av frugan, syrran och några kompisar som jag fick igår. Tack ska ni ha!

Hur gick då mötet med chefen? Jo, rätt hyfsat. Jag lyckades inte riktigt få honom att förstå hur illa han betett sig, utan han var mer fokuserad på att jag raljerat om företaget. Mycket riktigt var det enda han hade som grund för sin bedömning om min "negativa attityd" att jag skrivit de där mejlen till honom i somras. På sätt och vis kan man förstå att om han har trettio ansökningar och de flesta namnen är neutrala och anonyma för honom (det finns över 500 förare hos oss), så sticker man ut negativt om man skrivit mejl där man klagar. Han kände inte förtroende för någon som ger ett negativt intryck, som han sa.

Men man hade ju kunnat önska att han verkligen hade bemödat sig om att lära känna personen bakom mejlen lite mer innan han satte en stämpel på mig och märka att jag inte alls är någon negativ person utan tvärtom en serviceminded och bra förare, att han kunde vara professionell nog att ta kritiken på ett bättre sätt och inte så personligt som han gjorde, samt att inse att det är rakryggat och ärligt att komma direkt till chefen med klagomål - inte ett tecken på dålig attityd. Om jag till exempel vore restaurangägare vore jag tacksam om personalen talade om i fall de upptäckt mögel eller en spricka i taket eller liknande. Detta sa jag också till honom.

Han tyckte i alla fall att jag gav ett mer positivt intryck när han fick träffa mig än vad han kände när han bara såg mejlen, att jag var verbal och att jag skrev som "ett skyddsombud skulle kunna ha skrivit" och att vårt gamla groll inte skulle ligga mig till last vid en eventuell nästa sökning till någon tjänst. Han riktade sig också både till mig och fackrepresentanten och tyckte att jag var ett ämne för fackligt arbete. Med bakgrund av vårt möte och min statistik över kundsynpunkter, skador och annat menade han också att jag säkert är en bra förare som tar väl hand om mina passagerare.

Även om det känns surt att jag ändå inte får det jobb jag sökte och att chefen och jag inte möttes hela vägen (vilket jag i och för sig inte hade förväntat mig heller), kändes det i alla fall bra efteråt att ha stått upp bra för sig själv, visat att jag inte tar skit hur som helst och att jag ändå fick en viss förståelse. Kände mig fysiskt och psykiskt trött, men glad att ha det jobbiga överstökat och var stolt över mig själv när jag åkte hem.

Nu vill jag bara blogga om oseriösa, roliga grejer igen!

måndag, november 17, 2008

Förbannad, besviken, missförstådd, orättvist behandlad

Idag fick jag bekräftat vad jag hade anat. Min chef är en auktoritär typ som inte tål kritik (ens när det är konstruktiv kritik som inte är riktad mot honom personligen). Jag har valts bort till det jobb jag sökt för att jag har "negativ attityd i samband med vagnbyten" (jag mejlade honom i somras och klagade på att det kändes jobbigt att köra i 35 graders värme på en högt kundbelastad linje i tre timmar och fyrtio minuter med en 19-minuters rast inklämd i mitten) och för att jag "inte jobbat tillräckligt länge" (vilket är ren bullshit, det finns de som bytt jobb både en och två gånger inom företaget på ett år, själv har jag jobbat sedan 2000).

Dessutom tyckte han att jag har "negativ attityd, vilket du visar också nu", då jag ringde och neutralt frågade vad som saknades i min ansökan. Tänk, jag som trodde att det var normalt att få återkoppling på sin ansökan (till saken hör att jag inte fått något svarsbrev på min ansökan, fastän utbildningen till jobbet börjar denna vecka). Han sa också att det inte bara är han själv som valt ut personerna till de utlysta tjänsterna, utan "ledningsgruppen". Så kanske det är, även om jag tror att det är han personligen som sållat bort mig. Men han ville inte svara vilka som tillhör ledningsgruppen.

Han sade ingenting om att jag skulle vara mindre kvalificerad baserat på meriter, vilket jag också har svårt att tro att jag är - särskilt eftersom de sökte sex personer och tre reserver, samt att jag fått höra via kontakter att det, långt efter att jobbet utannonserats, hade gått trögt med att få in bra ansökningar.

Om jag ville prata mer med honom om detta hade han inte tid för tillfället, men jag kunde boka in ett möte med honom om jag ville. Så i morgon ska vi träffas. Önska mig lycka till. Jag räknar inte med någon befordran så länge han sitter kvar på sin post. Men jag hoppas att jag får med allt jag vill ha sagt och att det blir sagt på rätt sätt. Kan vara nog så jobbigt med tanke på anspänningen och att mötet ska äga rum efter en arbetsdag som börjar redan vid 5-snåret i morgon bitti.

söndag, november 16, 2008

Mottrafikant och medståndare

Det finns medspelare och motspelare i vårt kära svenska språk.

Däremot finns inte medståndare, motarbetare eller mottrafikant, även om jag tror att de flesta av er förstår vad jag menar med dessa ord.

Självklart känns dessa ord konstiga och ovana då de inte finns idag (det finns också alternativa sätt att uttrycka sig). Men vem vet, kanske kan de införas? Kom ihåg var ni läste dem först. Och det finns säkert fler varianter på med- och mot-ord som skulle kunna uppfinnas.

Apropå nyord var det en Facebook-vän till mig som skrev att han ätit "fådd" paj. Det tyckte jag också var innovativt.

fredag, november 14, 2008

Orättvis särbehandling?

Om man misstänker att man har blivit diskriminerad eller orättvist särbehandlad i ett anställningsförfarande - hur tar man reda på om så verkligen är fallet? Man måste ju få något bevis på de konkurrerandes meriter, eller hur? Och vilka möjligheter och rättigheter har man att ta del av dessa bevis? Någon som vet eller har någon kvalificerad gissning?

torsdag, november 13, 2008

Dagens kundberöm

En gubbe kom vid en ändhållplats fram till mig och sa "Om det hade varit fler chaufförer som du hade det varit lite ordning på SL".

Jag vill betona att han inte betonade "lite"...

onsdag, november 12, 2008

Alkolåsbussen - ett drama i gryningstimma

Förra veckan blev jag tilldelad en buss med alkolås för första gången. Det vållade mig en hel del problem. Jag blåste och blåste, men alkolåset ville inte acceptera mitt sätt att försöka blidka den. Man kunde nästan tro att jag hade halsat brännvin i ottan, alternativt hyperventilerat bakom en tomkörd etanolbuss med en tungfotad bussförare bakom ratten. Minuter tickade iväg och ökade stressnivån för bussföraren som precis som alltid anlänt till jobbet i sista minuten. Till slut godtog ändå alkolåset min andningsteknik och utandningsluft och önskade mig en trevlig resa i displayen. Lättad men försenad kunde jag köra iväg mot den dagliga plikten.

tisdag, november 11, 2008

Pilatesbollen - i vart och vartannat hem?

Det kanske bara är jag som inte hållit korpgluggarna tillräckligt öppna, men finns verkligen pilatesbollen i "vart och vartannat hem"? Jag är skeptisk. Men det påstås i alla fall så längst ner i denna artikel.




måndag, november 10, 2008

Hyllparadoxen

Hylla kan betyda väldigt olika saker.

En planka i brösthöjd kan vara en hylla.

En planka i brösthöjd kan också vara raka motsatsen till en hylla.

Om ni vill hylla mig för denna insikt är det bara att gå loss i kommentatorsfältet.

Jag mötte Nils-Lassie!

Wow! Jag såg Nils Holgersson på bussen idag!

Flera Lassies finner du här.

lördag, november 08, 2008

Godis, inte äcklis

Godis är gott. Det är därför det heter godis och inte äcklis.

fredag, november 07, 2008

Tvärtomfärger

Apropå amerikansk politik: Personligen känns det förvirrande att demokraterna är blå och republikanerna röda. Det hade känts mer naturligt för mig om det var tvärtom.



Fotnot: På Wikipedia står det att både republikanerna och demokraterna har rött, vitt och blått som sina respektive färger. Men på alla kartor där väljarstöd för de båda partierna redovisas representeras demokraterna av blått och republikanerna av rött.

onsdag, november 05, 2008

Just another white president...

Idag valdes ännu en vit man till president för USA. Barack Obama blir därmed den 44:e presidenten i ordningen, där alla har varit vita män. Det börjar bli tröttsamt. Men den vite Obama var ändå på många sätt att föredra framför den andre vite presidentkandidaten, John McCain - inte för hudfärgens skull, utan för politikens.

För den som tycker att den vite Obama ser lite... solbränd ut kan jag berätta att det beror på att han skaffade sig en rejäl grundbränna under sin uppväxt på Hawaii. Det vet ju alla hur solbrända surfare från Hawaii är.

Men nu har väl ändå den gode Cliff gått och slagit sig, tänker du kanske. Nej, jag menar att Obama visst kan kallas för vit. Åtminstone om man, som så många gånger redan gjorts, kan kalla honom för svart. Med en vit mamma och med en svart pappa har han minst lika mycket "vitt" i sig. Ändå kallas han hela tiden för svart.

Trots sin vita mamma förstår jag att det ändå, efter lång historia med rasförtryck, känns som en stor framgång för afro-amerikaner att snart ha en president med delvis afrikanskt påbrå. Och jag är den förste att gratulera, även om det största skälet till mina gratulationer är att Obama känns som en bra, kompetent man för presidentämbetet, inte för att han har ett visst påbrå. De signaler som skickas ut i det amerikanska samhället och i hela världen, att en afro-amerikansk man kunnat få ett av de mest statusfyllda (om inte det allra mest statusfyllda) jobben i världen, ska dock inte underskattas. Det kommer troligtvis ge många goda ringar-på-vattnet-effekter.

tisdag, november 04, 2008

Nils Holgersson

Av de åtta senaste Bajen-matcherna som jag har sett har Bajen inte vunnit en enda. Segrarna mot djurgården och Halmstad missade jag, eftersom jag var på Teneriffa. Självklart gladde jag mig åt de segrarna ändå. Och det är tur att HTV finns, där man kan gotta sig åt sköna derbymål.

Det viktigaste om den underbara krossen av djurgården finns att läsa på annat håll. Själv vill jag bara uppmärksamma det iögonfallande namnet på prisutdelaren från AXA här.

lördag, november 01, 2008

Mysterier for turist-Cliff

Har inte ni ocksa tankt pa hur sjukt det funkar pa hotell nar det galler nyckelutlamning? Haromdagen stod det en kille i receptionen som jag aldrig sett forut. Anda var det bara att saga "134 please", sa fick jag nyckeln till vart hotellrum. Jag skulle ju kunna vara vem som helst egentligen.

Nastan lika konstigt funkar bagageutlamningen pa flygplatserna. Vem som helst kan ju grabba tag i ens vaska och dra. Dar har man forvisso oftast lite koll, men inte alltid.